Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning till frihetstidens diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tolerans, som sedan blev en huvudpunkt på »upplysningens»
program, och därigenom kommo sekterna och upplysningsfilosoferna,
såsom vi skola se, att en tid samverka. Också hans ställning till
kristendomen blev av betydelse för 1700-talets åskådning. Själv var
Locke uppriktigt kristen, och han var övertygad om, att
kristendomen icke stod i strid med förnuftet. Men för bekännelser var
han alldeles likgiltig, det väsentliga i en religion såg han i dess
morallära, och han drog sig ej för att sätta förnuftet såsom domare
över uppenbarelsen: »Vad Gud uppenbarat, är otvivelaktigt sant,
men det är förnuftet, som avgör, vad som är gudomlig
uppenbarelse eller ej». Dogmerna äro skapelser av prästerligt bedrägeri
och vidskepelse — en åsikt, som i alla möjliga former upprepas
under 1700-talet. I följd därav förkastade han ock läran om
treenigheten, försoningen och de eviga straffen, och det var dessa
idéer, som bildade utgångspunkten för den senare
upplysningsfilosofien. Såsom vi skola se gör sig en dylik, kristligt färgad deism
redan tidigt gällande i Sverige, ehuru den — i följd av tryck- och
religionstvånget — endast antydningsvis kunde röjas. Överhuvud
kan sägas, att 1700-talets utpräglade intresse för de filosofiska och
religiösa frågorna till en väsentlig del utgår från Locke. I stort
sett var han den förste filosof i nyare tid, som framlagt sina åsikter
i en allmänfattlig form, utan all skolastisk rotvälska. Redan denna
form inbjöd till ytterligare populariseringar, och i följd därav blev
intresset för dessa frågor allmänt i Europa, även i Sverige. Att
denna filosofi — i likhet med naturvetenskapen — var empirisk, icke
spekulativ, bidrog naturligtvis också till dess framgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
