Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid alls ej är intresserad av juridiken utan i stället av
skönlitteraturen, en köpman, Sir Andrew Freeport, en rent engelsk typ,
hos vilken det storslagna, världsfamnande i köpmannens yrke för
första gången kommer fram inom litteraturen, en kapten Sentry, en
duglig, men ytterst anspråkslös krigare, och sist den trots sina år
städse ungdomlige världsmannen Will Honeycomb, oemotståndlig
för damerna och en djup kännare av kvinnohjärtat. I det andra
arket av Argus har Dalin sökt att tillgodogöra sig denna idé, men
knappast med framgång, ty människoskildrare var han icke. Några
redliga och välsinnade män — skriver han — hava beslutat att två
gånger i veckan sammanträda och meddela varandra sina tankar,
som sedan upptecknas och till trycket befordras. De skulle således
vara de sannskyldiga författarna till Argus. Den förste var en
hovbuss, som Argus förmodar heta Ehrenmenuet. »Han har haft en god
uppfostran och tillbragt all sin tid i hov, där han haft tillfälle att
göra sig om det levernets beskaffenhet noga underrättad. Han vet,
huru man skall umgås med stora herrar, huru man på sina fingrar
bör veta deras svaga och styrka.» Vidare känner han »fruntimmer
så noga som någon människa och har deras böjelser målade i sitt
sinne, så att de icke med smink eller utklädningar kunna dölja sig
för hans ögon». Den andre »är en soldat, som tyckes heta
Hiertskott, spak som ett lamm och grym som ett lejon. Han är en rik
man, som nu tagit avsked och sköter mera om att hushålla på sin
gård än att tjäna. Med plogen ritar han nu bättre ut sin förtjänst.
I tjugo år har han följt kriget, varest han har vist, att han haft ett
ädelt hjärta, nit för fäderneslandet och försiktighet i sina värv. Han
vet att tala om soldatlevernets besvärligheter, han förargar sig över
de oförsöktes näsvishet och falska mandom, givandes alltid, när
tillfälle yppar sig, åt unga soldater gamla beprövade regler, varefter
de kunna lämpa sitt martialiska leverne, om de vilja.» Den tredje
är en lärd man, av vars fysionomi Argus tror sig kunna sluta, att
han heter Hiernbrott. Till det yttre förefaller han löjlig, ty peruken
sitter mest på sned, och kläderna äro ovårdade. Men ganska snart
hade man upptäckt, att han var en sund theologus, en stark
philosophus, beläst historicus och lycklig poet. Han hade visserligen
vid universitetet utbildats till en bortkommen pedant och till det
lärdomshögfärdigaste kräk, som andades under solen. Men när han
kommit ut i det praktiska livet, hade han märkt, att mestadelen
av hans lärdom tjänade till intet, och så hade han börjat att studera
omigen med föresats att aldrig tänka »på annan lärdom än den,
som kunde nyttjas eller varmed han kunde gagna sig och sin nästa».
Den fjärde är en gammal jurist med namnet Gyllenbalance. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
