Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Resa till Frankrike.
Såsom bibliotekarie stannade Dalin, ända till dess att han 1750
kronprinsens lärare. Biblioteksman var han icke, och för
bibliofilens lärdom hade han icke någon vidare aktning. Men dåtidens
kungl. bibliotek var heller icke en institution som våra dagars.
Visserligen funnos här åtskilliga krigsrov från de polska och danska
krigen, men den årliga accessionen av svenska arbeten hade ej varit
stor — boktryckarna voro i detta fall synnerligen slarviga — och
inköpssumman var blott 600 daler smt. om året. Enligt
kansliordningen 1720 var biblioteket öppet under söckendagar mellan kl. 8
och kl. 12, och några hemlån tillätos icke. Särdeles betungande
var platsen därför nog icke. För Dalin hade den dock en viss
betydelse. Den bidrog att inrikta hans intresse på historiska studier
och blev därför en förskola för den blivande hävdatecknaren. På
sommaren 1739 företog han tillsammans med sin forne elev Hans
Gustaf Rålamb en resa till Paris, vilken varade ett år, och
åtminstone ett syfte med denna resa var att taga kännedom om utländska
bibliotek. I Paris träffade han C. R. Berch, som var anställd vid
den svenska legationen, och denne introducerade honom hos de
franska lärde. Till en vän i Sverige skrev han: »Så mycket jag
har varit frisk, har jag övermåttan roat mig. De stora, glittrande
nöjen vill jag inte omtala; därvid kan man ledsna, men
bekantskapen med en hop förnuftigt och lärt folk är födande. Le père
Montfaucon, le père Souciet, l’abbé Sallier, l’abbé Sevin, l’abbé
Alary, M. de Ramsay, men besynnerligen M. Rollin komma mig till
att lämna Paris med saknad.» Av dessa tillhörde de första den
»lärda» riktningen inom den tidens historiska forskning, Rollin
däremot den moraliska, och som vi redan sett fick denna bekantskap
en stor betydelse för Dalin. Det var efter Rollins mönster, som
han 1743 på ständernas uppdrag började författa sin svenska historia,
och vid denna tid upphör han också, i stort sett, att inför
allmänheten framträda såsom poet. Den andra perioden av hans
författarskap kan därför begränsas från tiden efter Argus (1735) till
hans anställning vid hovet 1750.
Dalins religiösa dikter.
Under dessa år utövade Dalin en mycket rik och omfattande
poetisk verksamhet, men för att rätt uppfatta denna torde det vara
lämpligast att indela hans skrifter i vissa grupper. En kvantitativt
ganska stor dylik utgöres av hans religiösa dikter, och Levertin
har funnit flera av dessa genomandade av en verkligt varm
religiositet — ett faktum, som Levertin har svårt att sammanställa med
Dalins religionsskämt, hans i övrigt betygade deism och hans
religiösa likgiltighet. Martin Lamm har en annan mening. 1739 skrev
Dalin före utresan på prosa ett »skriftermål», som Levertin anser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0430.html
