Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För härlighetens tron Ulrika glad inträder.
Hon svenska hjältar ser och sina värda fäder,
Hon ser den Kungars Kung, som evig lycka ger,
Men som ett litet stoft vår stora värld hon ser.
Detta är innehållet i den dikt, som man en tid betraktade såsom
Sveriges nationalepos. I viss mån kunna vi förstå detta. Swenska
friheten gav onekligen ett uttryck åt den samtida stämningen i
landet, dess krav på enighet var, särskilt efter det olyckliga ryska
kriget, ett politiskt visdomsord, och trots alla bommertar hade
versen och språket dock en klang, som man förut icke hört inom
svensk poesi. Men å den andra sidan var det klart, att dikten
mycket snart skulle bliva föråldrad. Uppgiften att göra Ulrika Eleonora
till hjältinna i ett epos var ju absurd. Några storverk hade den
stackars drottningen ej utfört; hon hade abdikerat och dött — det
var hela det faktiska underlaget, och i anslutning härtill förhärligade
dikten icke några svenska bragder, utan förkunnade endast — i stil
med det utilistiska århundradets smak — moraliska och politiska
lärdomar. I själva verket var dock Dalins förebild, Henriaden, byggd
på samma sätt, och Martin Lamm har i detalj visat detta. Idéen
att börja med en lång skildring av frihetens öden i Sverige stammar
från den andra och tredje sången i Henriaden, där Henrik inför
drottning Elisabeth ger en utförlig framställning av det franska
religionskrigets föregående skeden — en tydlig imitation av Eneas’
långa berättelse hos Vergilius. Även flera detaljer återgå till
Voltaire; så motsvaras målningen av Stockholms blodbad av
Bartholomeinatten i Henriaden. Ulrikas följande dröm är likaledes ett från
Voltaires dikt lånat motiv. Av den helige Ludvig föres Henrik i
drömmen till himmelen och helvetet, och de väsen, han där möter,
gå igen i Swenska friheten, så Oenigheten (La Discorde). Själva
ämnet är, liksom i Henriaden, hämtat ur fäderneslandets historia,
och mytologien är densamma: allegorier i stället för antikens
gudaväsen. Slutligen är även tendensen densamma. Voltaire manar
till endräkt, visserligen närmast religiös och icke politisk. I Sverige
däremot låg faran i det politiska splitet, och det är mot detta
Swenska friheten vänder sig. Dikten var således verkligen ett epos
enligt samtidens smak, en svensk motsvarighet till Henriaden, och
man kan därför, som sagt, förstå det bifall, med vilket Dalins
imitation hälsades.
Aprilwärk.
Det var emellertid ej blott inom epos och drama, som Dalin
sökte efterbilda den samtida franska litteraturen. Voltaire hade ock
ingripit i den förut omtalade striden om »yppighetens nytta» och
skrivit ett bland sina mest spirituella poem, Le mondain, såsom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0437.html
