Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dalins samtida och efterföljare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mer än som hennes äkta man,
Kung Friedrich store, dyre,
I vilkens trogna, starka hand
Hon anförtrott sitt styre.
Därpå skildrar han det lömska överfallet och gör det ej förgäves,
ty kung Karl lovar honom, att det nu skall bryta löst:
Kom, Sinclair, låt oss här gå opp
Och genast slå till korum
Och rida kring i fullt galopp
På Martis flinka forum.
Dikten slutar därmed, att Celadon, som förts tillbaka till sina
lamm, uppmanar alla dem, som ha hjärta i bröstet, att hämnas
»Malcolm Sinclairs blod».
Från rent estetisk synpunkt kan man väl med Hammarsköld
klandra både åtskilliga longörer och sammanblandningen av pastoral
och folkvisa. Men Warburg har tvivelsutan rätt, då han finner, att
»just denna stilblandning bidrog att vinna läsare å olika håll. Om
den mera naiva folkvisetonen anslog de breda lagren, så var åter
herdestilen desto mera de bildade till lags.» Och då vi nu, efter
nära tvåhundra år, läsa denna dikt, är det fascinerande hos den
just denna förening av sirlig rokoko och eldig marseillaise — en
marseillaise, som sjöngs på en då populär menuettmelodi. Sådana
toner hade Dalin icke kunnat anslå och knappt heller någon
annan under frihetstiden. Karl XII:s porträtt har ett liv och en
åskådlighet, som sällan överträffats, och det är denna bild,
som levat kvar genom tiderna. Ej ens Tegnér har kunnat
förbättra den.
Odels dikt är det stora konstverket inom diktarten, och inför
denna blekna alla de andra Sinclairsvisor, som vid denna tid kommo
ut, samt även Dalins kämpavisa, som vände sig mot krigsivrarna.
Kriget, som bröt ut 1741, satte naturligtvis en mängd pennor åter
i rörelse, först med anledning av de förmenta segrarna, sedan av
förbittring mot de båda olyckliga generalerna Lewenhaupt och
Buddenbrock, som överhöljdes med niddikter. Så kommo
dalupproret och tronföljarvalet samt efter en längre tystnad det misslyckade
revolutionsförsöket 1756. Alla dessa tilldragelser avlade av sig en
följd av politiska visor, som i litterärt avseende dock ej erbjuda
något större intresse. Slutligen hade man nått fram till
demokratiens fullkomliga upplösning på 1760-talet, och det politiska och
ekonomiska kaos, som då rådde, avspeglar sig ock i den politiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0493.html
