Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Nordenflycht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
torde kunna konstatera är, att poemets underrubrik och de båda
prisämnena stå i ett bestämt sammanhang med varandra, och att
det 1754 tryckta poemet med all sannolikhet är ett svar på de
prisfrågor, fru Nordenflycht året förut framställt, men som antagligen
ej på ett tillfredsställande sätt besvarats av någon tävlande. I så
fall skulle poemet vara skrivet 1753 eller i början av det följande
året. Prisfrågorna ha ju onekligen en stor likhet med den, som
uppgavs av akademien i Dijon, men i en not till omtrycket i
Witterhetsarbeten försäkrar fru Nordenflycht, att hennes dikt skrivits
»några år, förrän Rousseaus bok i ett dylikt ämne utkom».
Detsamma uppgiver Gyllenborg i sin självbiografi. Så till vida ha
naturligtvis båda misstagit sig, att dikten ej kan hava skrivits några år,
innan Rousseaus discours kommit ut av trycket (1750); i så fall
hade den säkerligen intagits i någon årgång av Tankespelet. Men
meningen är tydligen, att fru Nordenflycht ej läst denna discours,
då hon skrev sitt skaldebrev till Criton, och efter Albert Nilssons
och Martin Lamms samtidigt och oberoende av varandra gjorda
analys förefaller detta sannolikt. I själva verket behandla Rousseau
och fru Nordenflycht olika problem. Enligt Rousseau har kulturen
eller det mänskliga framåtskridandet väl medfört många fördelar,
men dessa hava köpts för betydande värden. Moralen och religionen
ha underminerats, i samma mån som bildningen gått framåt.
Kulturen har försvagat folkens kraft, och de högst civiliserade folken
ha gått under. Fru Nordenflycht betraktar alls icke problemet ur
denna synpunkt. Det är för henne icke fråga om mänskligheten
eller om nationerna utan om individen. Har denne genom kulturen
blivit lyckligare eller ej? För Rousseau gäller vidare spörsmålet,
huruvida moralen stigit, på samma gång som mänskligheten tillägnat
sig konster och vetenskaper; för fru Nordenflycht, huruvida icke
kunskapstörsten ökats med civilisationen samt därmed ock individens
oro och otillfredsställda längtan. Detta problem var för henne icke
något nytt, som hon lånat från Rousseau. Det hade ständigt
sysselsatt henne, det kommer fram i skaldebrevet till Holberg (1744) och
i de flesta följande dikter, i vilka hennes personlighet gör sig
gällande. Formuleringen av själva prisfrågan har hon nog fått från
den ivriga diskussionen om Rousseaus skrift, men då hon skrev sin
dikt, hade hon antagligen ej läst denna, och den upplaga, hon ägde
av Rousseaus discours, var tryckt 1753.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>