Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bland de bättre är Satire öfver landfolck. Tanken är ganska enkel,
men av ett visst intresse, ty — som vi skola finna — har han
redan året därpå kommit till en rakt motsatt ståndpunkt. Satirens
författare hade ledsnat på det ytliga Stockholmslivet och flyttat ut
till landet, där man — såsom han tror — ej visste av något ont
och där var och en var nöjd med sin lott. Där finner han emellertid,
att »skvaller, agg och fjäs» trivas lika väl som i staden, och han
ger en ganska roande beskrivning på den fåfänga, som även där
florerade — allt på en vers, som är ganska ledig, ledigare än fru
Nordenflychts. Högst står han i en annan satir, Verldsföraktaren,
som i denna form dock är en helt annan än den med samma titel,
som sedermera infördes i Witterhetsarbeten, ty omarbetningen har
sträckt sig även till själva tendensen. Uppslaget har han fått från
Juvenalis’ tredje satir — eller kanske snarare från Boileaus
bearbetning av denna. Där skildras, huru en gammal man, upprörd över
Roms sedefördärv, lämnar staden. Här är det icke en gubbe, utan
den unge Celadon, som är hjälten. Då han slutat sina studier och
trädde ut i världen, var han ärligheten själv. Han nämnde lasten
last och vördade dygden, även om den var av »motgångsdimman
höljd». Men denna uppriktighet upptogs mycket illa. Så länge
han var rik, uppsökte man väl hans sällskap, men då vännerna
plundrat hans kassa, veko alla från honom. Som en annan Timon
vill Celadon då dra sig undan världen:
Vad skall jag göra här? Jag kan ej smickra, hyckla,
Nu vara pietist och nu med skriften gyckla.
Jag med naturens lag ej lärt att spela gäck,
Ej krypa för en hög, mot låga vara fräck.
— — — — — — — — — — — — — — — — — —
Du gammalmodig är, du talar, vad du tänker,
Du efter folkets smak ej ställer dina ord.
Än har du ingen fällt med tungans fina mord.
Vad hjälper dig, att du för världen avsky bär?
Man tåla bör dess fel, ta henne som hon är.
Vad gagnar det, att du för dig allena pratar
Och på ett mjältsjukt vis ett vanligt världslopp ratar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
