Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Creutz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han var också nog lycklig att ej, såsom Gyllenborg, behöva
överleva sig själv. 1783 kallades han till Sverige såsom kanslipresident,
och där avled han efter en kort sjukdom blott två år senare, den
30 oktober 1785. Han dog lugnt, såsom »filosof»: »C’est pourtant
plaisant, comme cela va vite», yttrade han, och någon präst ville han ej
anlita. Han blev endast femtiofyra år och förskonad från att uppleva
de sista, tunga åren av Gustav III:s regering och den revolution, som
skingrade och ruinerade hela hans vänkrets i Paris — en i det hela
sällsport lycklig människa, som, kanske utan att tänka därpå, dock
utfört ett storverk. Ty i själva verket är det från Stiernhielm och
honom, som den svenska diktkonsten leder sina anor. Med
Stiernhielm hade den svenska poesien blivit konst. Men Creutz är den
förste, som kunnat skriva en melodisk svensk vers, som hade en
känsla för ordens valör, för olika stilarters krav och som därför
skapat det språk, som sedan blev poesiens. Columbus och Frese
hade varit hans föregångare, Kellgren blev hans efterföljare, men
det egentliga genombrottet skedde med Atis och Camillas skald.
 |
| Vignett ur Utile Dulcís Vitterhetsnöjen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
