- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
489

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romanen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fördomsfrie boktryckaren Holmberg: Afton-tidsfördrif i pigkammaren. Under
frihetstiden hade emellertid ett nytt element tillkommit. 1697 hade Perrault
tryckt sin bekanta samling av franska fésagor, och kort därefter hade Tusen
och en natt kommit ut i Gallands franska översättning. Båda blevo tidigt
bekanta i Sverige, och flera franska fésagor överflyttades till svenska,
Tummeliten 1752, Lycksalighetens ö på
1760-talet; den äldsta kända svenska
upplagan av Blåskägg är av 1781, av
Mästerkatten 1786, av Askungen 1787,
av Fågel blå 1794, av Prinsessan i
sovande skogen 1788, men sannolikt
funnos äldre upplagor av dessa lätt
förstörda folkskrifter, som särskilt
under den gustavianska tiden blevo
mycket talrika. Även Gallands sagor
finnas i flera — handskrivna —
översättningar från frihetstiden. Naturligtvis
såg den bildade publiken med
ringaktning ned på dessa enfaldiga
barnsagor, men i den popularitet, som de
faktiskt åtnjöto, särskilt mot
århundradets slut, se vi dock ett varsel om
den romantik, som till sist, i början
av 1800-talet, bröt ut hos oss. Ty
fésagan med dess fantasi, dess förakt
för förståndet och naturlagarna står
dock i en avgjord opposition mot både
klassicitetens och upplysningens
rationalism, likaså mot frihetstidens utilism,
och vi skola alltid erinra oss, att det
var med en läsning av denna art, som
Atterbom, Almquist och andra
romantiker började sina poetiska studier.

illustration placeholder
Illustration till Barclays Argenis. 1741.

1600-talets romaner i svenska översättningar.



Mot slutet av 1600-talet hade man
inom de högre klasserna fått en annan
prosadikt, herderomaner och heroiska romaner, och dessa lästes fortfarande
under det nya århundradet. Såsom Böök påpekar, förekommer Astrée ganska
ofta i bokauktionskataloger från 1700-talets förra hälft, likaså Scudérys,
Gombervilles och de la Calprenèdes romaner. Men så vitt jag vet föreligger ingen
av dem i svensk översättning. Däremot översattes och trycktes en av
renässansens voluminösaste romaner, nämligen skotten John Barclays på latin
skrivna politiska roman Argenis, som t. o. m. kom ut i två översättningar, en
1740 av Jonas Malmborg och en 1741 av Johan Ehrenström. Båda hade redan
1733 inlämnats till censor, som därvid sade sig tro, »att icke lätteligen någon
annan världslig bok begärligare lärer läsas av ungdomen än denna» — ett
omdöme, som är dess märkligare, som han samtidigt klagade över, att »på
svenska översättas en hop onödiga romaner, såsom Die asiatische Banise och
mångfaldiga flera, vilkas befordran till trycket skulle tyckas vara eftertänklig.»
Även Rydelius, som likaledes fördömde alla romaner, gör ett undantag för
Argenis och Télémaque. Motsägelsen förklaras därav, att man betraktade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free