Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkligen bildad man och mycket beläst i både fransk och engelsk litteratur.
1761 hade han blivit lektor i engelska vid kadettskolan i Karlskrona, varifrån han
1774 flyttades såsom kyrkoherde till Hälsingborg. Såsom poet var han ganska
verksam, och så vitt jag vet är han den förste, som översatt några delar av
Youngs Nattankar. Han kände väl till Voltaire, Montesquieu och Rousseau,
mot vars »okristeliga uppfostringskonst» i Émile han utgav en särskild
motskrift. Bergeström var nämligen pietist och en ivrig vedersakare både till
fritänkarna och de oomvända prästerna. Han slog därför åt båda hållen och
kan icke förnekas ett kraftfullt temperament. Syftet med hans båda
reseromaner var tydligen också att framlägga författarens idéer, ty själva den
berättelse, som skall uppbära satiren, är ytterst innehållsfattig. I Indianiske
bref berättar en resande för en vän, huru han vinddrivits till Philippinien, och
här får Bergeström tillfälle att utmåla alla de lyten, som stött honom i
verkligheten. Såsom en motbild mot detta lastbara Philippinien sättes
idealsamhället Petræa. Särskilt intresserad var han av prästerna både i Philippinien och
Petræa. De förra, ogudaktiga och sedeslösa, förföljde de fromma
»epimeniterna» (pietisterna), men deras kolleger i Petræa förefalla oss ej vidare
tilltalande med deras hårda kyrkotukt. Naturligtvis kom Bergeström också in
på de ekonomiska frågorna och kastade här fram tämligen socialistiska idéer.
Alla medborgare i Petræa voro »lika i anseende till härkomst, jordegendom
och rättighet till ämbeten», och jorden var lika fördelad mellan alla; ingen
fick äga mera jord, än som gav 50 tunnor säd. Indianiske bref är således
mindre en reseroman än ett religiöst och socialt program. Högre står den
nästa utopien med den konstiga titeln, som dock förklaras såsom »dumhetens
och dårskapens land». Också här har den fingerade författaren vinddrivits till
ett fantasiland, vars invånare äro av två slag: magar och huvuden. De härskande
äro de förra, och här kommer tydligen författarens rent personliga agg fram.
Huvudena äro trälar och begagnas till »präster, skolebetjänter, informatorer
och sekreterare», under det att alla högre ämbeten innehavas av magarna.
Magarna äro dock — märkvärdigt nog — mera klippska än huvudena, och
dessa senare äro icke alldeles klanderfria, utan lida av »skepticism,
avundsjuka och misantropi». I Bergeströms satir hava vi således åtminstone en
svag erinran om Swift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
