Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
båda författarna. Om Anders Törngren vet man mycket litet. Då
han skrev på Adalrik och Giöthilda, var han informator i Stockholm,
översatte sedan andra delen av Banise, men har för övrigt knappt
uppträtt på den litterära arenan; han slutade såsom ämbetsman i
bergskollegium. Bättre känna vi hans kamrat Jacob Mörk, som
var född 1714 i Stockholm och 1734 blev student i Uppsala. Sedan
livnärde han sig en tid såsom informator i olika hus i landsorten,
men 1742 reste han tillbaka »till sin fosterbygd i den avsikt att
här framgiva offentliga prov av de vitterhetsgåvor, varmed naturen
honom försett». I slutet av året blev han antagen såsom
huspredikant hos löjtnanten vid drabantkåren Magnus Stiernros samt i början
av följande år prästvigd. Året därpå, 1744, befordrades han till
kyrkoherde i Bro och Lossa, och på denna plats fick han stanna
till sin död 1763, efter att fåfängt och under häftiga strider med
domkapitlet i Uppsala hava sökt bättre pastorat. Under hela sitt
liv var han litterärt verksam. 1747 utgav han ett epos, Swenska
enigheten, som är en efterbildning av Dalins Swenska friheten,
vidare ett tal, En hieltes beskrifning (1755), som prisbelönades av
Vitterhetsakademien, de romaner, som här skola omtalas, samt ännu
några andra skrifter.
Då han 1742 kom till Stockholm, träffade han där sin gamle
skolkamrat Anders Törngren, som förut, samtidigt med honom,
dimitterats från Västerås skola och inskrivits vid Uppsala universitet.
Vilken av de två, som kommit på idéen att skriva en roman, vet
man ej, men den 27 augusti 1742 inlämnade Törngren första boken
av Adalrik och Giöthilda till censor librorum och sade därvid »sig
jämte en annan vara därtill auktor. Sade sig ärna utgiva efter
handen 16 böcker av detta verk, men nu vilja till begynnelse låta
utgå denna första. Auctor secundus hujus operis Jacob Mörk
studiosus». Sedan avlämnades de följande böckerna raskt, den sista
den 1 juni 1744. Det imprimatur, som censor utfärdade, blev ett
slags försvar för den betänkliga nyheten att utgiva en svensk roman
av trycket: »Mången torde döma, att detta verk, som föga annan
historisk grund äger än författarnas sinnrika påfund, ej lönar den
tid, som dess läsare behöva. Och däruti kan ingen dess tycke
bestridas. Men förutom det, att verket är på vårt språk det första
av sin art, som förtjänar att komma i ljuset, kan man ock ej undgå
att lämna upphovsmännen ett välförtjänt lovord, som de haft all
möda och flit ospard att härigenom visa, huru vårt tungomål kan i
stället för lån av andras ord och talesätt föreställa varjehanda
händelser med den renhet och behaglighet, varom de övriga europeiska
med varannan tävla om företrädet, utan att så lätteligen lärer kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
