- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
502

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romanen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Richardson. Hans romaner blevo väl först under den gustavianska
tiden översatta till svenska, men i fransk och tysk översättning tyckas
de redan under frihetstiden hava haft en tämligen stor läsekrets.
På svenska översattes blott en dålig tysk Pamela-imitation, Gellerts
Leben der schwedischen Gräfinn von G., antagligen därför att
hjältinnan gjorts till svenska. Någon svensk efterföljare fick
Richardson icke. Av Fieldings romaner, som också lästes på franska, kom
däremot en svensk översättning av Tom Jones ut 1765. Mera
förtrogen var man naturligtvis med den nya franska romanen. För
Marivaux’ fina psykologi saknade man väl ännu sinne. Men Rousseaus
La nouvelle Héloïse (1761) slog däremot omedelbart an, och vi hava
redan sett, huru djupt gripen fru Nordenflycht blev av Saint-Preux’
och Julies kärlekssaga. Det unga släkte, som växte upp under
frihetstidens sista år, fick till en stor del sin livsuppfattning bestämd
av La nouvelle Héloïse, och i nästa del skola vi finna, huru starka
dess efterverkningar varit i vår litteratur. Men i frihetstidens svenska
roman har Rousseau icke avsatt några spår. I stället var det Prévost,
som efter Mörks tid blev förebilden för de svenska romanförfattarna.

Säfström.



Både Le Sage och Prévost kunna i viss mån sägas hava skrivit
äventyrsromaner. Den förre hade, då han började, spanska pikareska
mönster, och hans första mera betydande arbete, Le diable boiteux,
är blott en, visserligen mycket fri och ganska självständig bearbetning
av ett spanskt original. På 1750-talet blevo hans romaner bekanta
i Sverige, och några av novellerna i Le diable boiteux kommo då
ut i svensk översättning. Även Prévosts många romaner kunna
betecknas såsom äventyrsromaner. Men såväl Le Sage som Prévost
voro något mera. Le Sage var den förste, som i romanform gav
en allsidig bild av det samtida samhället, Prévost den förste, som
inom den realistiska romanen kunnat skildra den erotiska lidelsen.
För dessa verkligt betydande nya insatser hade man i Sverige dock
ännu icke blick, och man fäste sig blott vid de sämre sidorna av
deras verksamhet, vid de brokiga, växlande äventyren. Åtminstone
kan detta sägas om Prévosts förste svenske efterföljare Anders
Säfström, som endast lyckats tillägna sig bristerna hos Prévost och
ytterligare förgrovat felen hos förebilden. 1753 började han att arkvis
utgiva en roman i denna stil: En banqueroute-spelares berättelse om
en sin goda väns besynnerliga öden och lefverne, som fortgick även
under följande år. Såsom Böök visat upp, är romanen »en slarvigt
och planlöst hoparbetad samling översättningar av utländska original,
romanfragment och noveller», som icke hänga hop med varandra, men
som Säfström, ganska klumpigt, sökt att kitta samman. Liksom hos
Prévost har romanen formen av memoarer, nedskrivna av hjälten själv,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free