Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Richardson. Hans romaner blevo väl först under den gustavianska
tiden översatta till svenska, men i fransk och tysk översättning tyckas
de redan under frihetstiden hava haft en tämligen stor läsekrets.
På svenska översattes blott en dålig tysk Pamela-imitation, Gellerts
Leben der schwedischen Gräfinn von G., antagligen därför att
hjältinnan gjorts till svenska. Någon svensk efterföljare fick
Richardson icke. Av Fieldings romaner, som också lästes på franska, kom
däremot en svensk översättning av Tom Jones ut 1765. Mera
förtrogen var man naturligtvis med den nya franska romanen. För
Marivaux’ fina psykologi saknade man väl ännu sinne. Men Rousseaus
La nouvelle Héloïse (1761) slog däremot omedelbart an, och vi hava
redan sett, huru djupt gripen fru Nordenflycht blev av Saint-Preux’
och Julies kärlekssaga. Det unga släkte, som växte upp under
frihetstidens sista år, fick till en stor del sin livsuppfattning bestämd
av La nouvelle Héloïse, och i nästa del skola vi finna, huru starka
dess efterverkningar varit i vår litteratur. Men i frihetstidens svenska
roman har Rousseau icke avsatt några spår. I stället var det Prévost,
som efter Mörks tid blev förebilden för de svenska romanförfattarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>