Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berch och Wallenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillsammantagna, bestiger sig till inemot 0,000,350, som driva en
vidsträckt handel med Tölö, Walda och Onsala. Om Skansen läs
v. Linnés Wästgötaresa, pagina ultima.» Denna parodiska stil
övergav han dock mycket snart, särskilt sedan han kommit på utländsk
botten, och han visar sig då såsom en vaken observatör med skarp
blick för folkens vanor och nationallynne. Hans språk är mycket
drastiskt, och han väjer ej för uttrycken, men han har en verkligt
human uppfattning, och över den engelska brutaliteten känner han
sig upprörd. Avrättningar betraktades såsom folknöjen, »deras tupp-
och doggfäktningar förråda icke mindre deras omänskliga natur.
När de se två träta på gatan, tvinga de dem att avgöra saken med
knytnäven, vilket sker sålunda, att de riva kläderna från sig och
boxas som tjurar. Kvinnfolken äro nästan värre. Stockholms
rodderskor äro blott ofullkomliga kopior av dem. Jag såg för några
dagar sedan två konor, nakna till midjan, eländigt hantera varandra,
och när de intet mer orkade, lågo de i rännstenen och kastade
hela göpnar av dy på varandra.» Ett annat drag hos honom, som
ständigt kommer fram i resejournalen, är hans varma patriotism.
Paris imponerar icke på honom, och den dikt, han där skrev
mynnar ut i en hyllning åt Sverige:
Nej, karlavulna svenska nord!
Om man bland tusen land mig valet ville giva,
Dig endast valde jag, du dyra moderjord!
Din barm min vagga var; den ock min grav skall bliva.
Din fröjd, lik ditt klimat, är manlig, sund och ren.
Låt hatt och mössa slåss, låt tvedräkts åskor knalla.
Det gör ej fria stater men.
När Rom ej trätte mer, begynte det att falla.
Ja, gånge, hur det vill,
Hos mig är ingen bit, som ej hör Sverige till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
