- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
2

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bland frihetstidens mest betydande författare, Anders Chydenius, är
i detta fall karakteristiskt: »Han är en svensk Thomas eller rättare
Rousseau. Om han varit uppfödd annorstädes än i Finlands mest
avlägsna orter, om han ägde connaissance du monde, så vore han
oförliknelig». Connaissance du monde — världsmannens skick och
later, en spirituell konversationstalang, förmåga att obesvärat röra
sig inom sällskapslivet — det var detta, som framför allt behövdes
för att komma fram under Gustav III:s tid. »Baron Stadig» hade
till efterträdare fått en lättsinnig och kvick libertin, älskvärd kanske
icke minst genom sina svagheter, naturligtvis utan alla »préjugéer»
och utan all respekt för moral och religion. Men denna idealtyp
var icke den enda. Mot världsmannen stod känsloaristokraten,
mannen med »det ömma hjärtat», natursvärmaren, det originella,
oregelbundna snillet. Båda äro lika karakteristiska för tiden, och i
det följande skola vi i olika avskuggningar ständigt möta dem, i
Kellgren och Leopold, i Thorild och Lidner. Men typerna
återfinnas ej blott inom skönlitteraturen, utan överallt, och för att mera
åskådligt få fram tidens skaplynne kunna vi stanna inför två
karakteristiska porträtt av personligheter, vilka visserligen icke eller
endast i ringa mån tillhöra litteraturens historia, men på sin tid
intogo en bemärkt plats.

Armfelt.



Vi taga först Gustaf Mauritz Armfelt, som ger oss libertinen utan
någon skyddande förklädnad. I hans hjärta funnos ovanligt många
boningar. Hans älskarinna »en titre», Magdalena Rudenschöld, hade
därför icke så orätt i ett litet skämt, som hon tillät sig med den
opålitlige älskaren. En biljett, som Armfelt skrev till henne, var
adresserad »à celle que mon cœur adore». I sitt svar låtsade
fröken Rudenschöld tro, att biljetten i fråga var »une lettre circulaire»,
och frågade, till vilken den närmast skulle överlämnas. I regeln
skötte han verkligen alldeles samtidigt flera olika förbindelser —
alldeles frånsett att han sedan 1785 var gift med Hedvig de la
Gardie, en bland denna tids ädlaste kvinnogestalter, vid vilken
Armfelt för övrigt trots sin eklatanta otrohet var varmt och uppriktigt
fästad. Men även Armfelt hade börjat såsom Cherubin, och hans
skildring av den första »förälskelsen» har onekligen den fanfarklang,
som trots allt dock så ofta ljuder emot oss från rokokotiden.
Föremålet var ingen mindre än den vackra grevinnan Löwenhielm, en
av hovets »tre gracer», och vid den tiden var Armfelt en
sjuttonårig gardesfänrik, som blott i tysthet kunde sucka för den firade
skönheten. »Om hon händelsevis såg på mig eller tilltalade mig,
så förlorade jag bruket av alla mina sinnen. Jag blev stum. Hon
såg mycket väl, att jag hade tappat huvudet och att jag tillbad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free