Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bland frihetstidens mest betydande författare, Anders Chydenius, är
i detta fall karakteristiskt: »Han är en svensk Thomas eller rättare
Rousseau. Om han varit uppfödd annorstädes än i Finlands mest
avlägsna orter, om han ägde connaissance du monde, så vore han
oförliknelig». Connaissance du monde — världsmannens skick och
later, en spirituell konversationstalang, förmåga att obesvärat röra
sig inom sällskapslivet — det var detta, som framför allt behövdes
för att komma fram under Gustav III:s tid. »Baron Stadig» hade
till efterträdare fått en lättsinnig och kvick libertin, älskvärd kanske
icke minst genom sina svagheter, naturligtvis utan alla »préjugéer»
och utan all respekt för moral och religion. Men denna idealtyp
var icke den enda. Mot världsmannen stod känsloaristokraten,
mannen med »det ömma hjärtat», natursvärmaren, det originella,
oregelbundna snillet. Båda äro lika karakteristiska för tiden, och i
det följande skola vi i olika avskuggningar ständigt möta dem, i
Kellgren och Leopold, i Thorild och Lidner. Men typerna
återfinnas ej blott inom skönlitteraturen, utan överallt, och för att mera
åskådligt få fram tidens skaplynne kunna vi stanna inför två
karakteristiska porträtt av personligheter, vilka visserligen icke eller
endast i ringa mån tillhöra litteraturens historia, men på sin tid
intogo en bemärkt plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
