Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skolor och universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKOLOR OCH UNIVERSITET
Skolordningen.
Från den föregående delen av detta arbete minnas
vi den ringa betydelse, som skolan hade för tidens
kultur. Den gällande skolordningen, av 1724, var
endast en föga reviderad upplaga av 1693 års, vilken
å sin sida ej vidare avviker från den ännu äldre av
1649. Skolans egentliga syfte var fortfarande att utbilda präster,
och av den starka utilistiska strömningen i tiden stod skolan
oberörd. De mera bemedlade klasserna satte därför nästan aldrig
sina barn i skola, utan anlitade i stället privata informatorer. I
detta skedde ingen ändring under Gustav III:s regering. Liksom
skolan förut varit immun för utilismen, var den nu lika immun för
upplysningsfilosofien. 1724 års skolordning förblev fortfarande
gällande och ersattes först 1807 med en ny. Den förut omtalade
uppfostringskommissionen, som avsomnat 1766, hade väl 1770
återupplivats, men resultatet av dess verksamhet blev blott ett 1778
avgivet förslag, som varken godkändes eller förkastades, utan
jordades i stillhet. I kommissionen, som bestod av tolv ledamöter,
satt lika litet som i den äldre någon enda professor eller någon
enda skolman, men däremot fyra präster, och denna
sammansättning röjer sig ock i förslaget. Höpken avstyrkte det — ehuru hans
yttrande ej finnes kvar — och Hermansson, som också skulle
avgiva ett betänkande, kom aldrig in med detta. Därmed blev det
hela lagt ad acta. Avvikelserna från 1724 års skolordning voro ej
vidare betydande. Någon universitetsexamen för lektorer och
adjunkter fordras enligt detta förslag icke, och de tillsättas såsom
förut av biskop och konsistorium, som skola pröva deras lärdom.
Filosofie lektorer flyttas fortfarande upp till teologie, och efter sju
eller åtta år böra de befordras till något pastorat.
Undervisningsämnena voro desamma som förut: redan i trivialskolans översta
klass teologi, latin, grekiska, elementen av hebräiskan, logica,
rhetorica och »något av geometrien och sedoläran». I de större
gymnasierna skulle finnas två lektorer i teologi, en i vältalighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0054.html
