Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolor och universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
poesi, en i historia och moralfilosofi, en i matematik och fysik och
en i grekiska — av den samtida upplysningsrörelsen hade detta
förslag således tagit föga intryck.
Detta förslag till skolornas reformering var emellertid det enda,
som kom fram under Gustav III:s regering. Detta förefaller
onekligen egendomligt, ty man kunde tycka, att upplysningstiden mer
än andra perioder borde hava intresserat sig för folkundervisningen.
Det är likväl ett misstag, ty upplysningsfilosoferna voro inga
demokrater. Jag behöver blott anföra ett ofta citerat yttrande av den
store lärofadern Voltaire: »Med folket menar jag populacen, som
blott har armar för att kunna livnära sig. De skulle dö av hunger,
innan de hunnit bliva filosofer, och det synes mig nödvändigt, att
det finnes okunniga tiggare. När populacen slår sig på att resonera,
är allting förlorat.» »Upplysningen» var till blott för blomman av
människosläktet, ej för »folket». Ungefär samma tanke ligger bakom
ett yttrande av Höpken rörande ett 1779 ingivet förslag till
inrättandet av ett lyceum i Stockholm. I förslaget ingick
upprättandet av en »matematisk skola» för dem, som ej tänkte fortsätta
vid universitetet, utan i stället ville bereda sig för »artilleri-,
fortifikations- och navigationsskolorna, lantmäterikontoret,
konstakademierna, skeppsbyggeriet och skrivarverken m. m. eller i
näringsvägen, till handel, fabriker, manufakturer och hantverkerier m. m.»
I denna skola skulle givas en för »ändamålet avpassad undervisning
i de dem nödiga språk och vetenskaper». Förslaget avstyrktes av
Höpken. »Vartill» — frågade han — »tjäna uti deras ämne (=
levnadsställning) moderna språken, historien och statskunskapen,
naturalhistorien, geografien? Halvlärde äro uti ett samhälle odräglige,
och de flesta äro nöjde med deras stånd, villkor och näring, så
länge de icke känna något bättre. Okunnighet har ock sin stora
merit uti ett samhälle, när den icke sträcker sig till religionen.»
Vad religionen angick, ville Höpken alldeles utesluta studiet av
kyrkohistorien och önskade, att ungdomen bibringades den
föreställningen, »att det vore blott en religion bland människor, ty då
finge dubier intet utrymme». Upplysningen fick således ej sträcka
sig till skolan och folket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
