- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
32

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolor och universitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rätt. Linné, Ihre, Bergman och Aurivillius levde väl ännu, men de
voro uppfostrade under det föregående skedet, och under den
gustavianska tiden blev ingen vetenskapsman av europeiska mått fästad
vid universitetet; där levde man ännu på frihetstidens förvärv. Likaså
var det i Lund; vid revolutionen var Lagerbring redan sextiofem
år, och under den gustavianska tiden är han det sydsvenska
universitetets enda stora namn. Ungefär samtidigt med Ehrensvärds
anteckning höras också från Lund samma klagomål över den nya
tidsandan. I dedikationen till en 1781 utgiven avhandling yttras:
»I alla länder utropas nu roman- och komediskrivare mera än de
från ett gudomligt ursprung härstammande vetenskaper och deras
mödosamma arbeten, som med allvar yrka dessa. Den allvarlige
vetenskapsmannen bemärkes ej mera; däremot är det mycket lättare
gjort att bliva en vetenskapens hycklare och charlatan uti lärda
världen än en verkeligen lärd — — —. Ungdomen säger sig därför
nu: låtom oss roa oss vid akademien, lära väl att dansa, hålla oss
för allt snygga och nätta, sköta något litet språken och minst
vetenskaperna».

Huru man i de tongivande hovkretsarna betraktade universiteten,
framgår tydligast av några yttranden av Armfelt. 1786 var han med
konungen i Uppsala och kallar då staden »la grotte de l’ennui».
Alla — säger han — från överstekammarjunkarna till kökspojkarna
längtade att komma tillbaka »till vårt fädernesland och skiljas vid
detta elände». Och i ett annat brev skriver han: »För att roa oss
ställer man till disputationsakter, varest det akademiska pedanteriet
visar sig i all sin glans».

Thorilds disputation.



De disputationer, som Armfelt nödgades åhöra, voro dock
säkerligen de minst »pedantiska», som förekommo vid universitetet, ty
de voro särskilt anordnade för att roa konungen. Då han ju icke
kunde latin, voro de oftast på svenska. 1786 ankom konungen den
3 mars till Uppsala, och med anledning därav fick den habile
Lindblom order att till dagen därpå uppsätta nio teser. De voro
mycket allmänfattliga och mycket lojala, t. ex.: »De, som
sysselsätta sig med undersökning av regeringssättens företräden, måtte
icke vara födda under en monarkisk regering, då regenten är sitt
höga kall vuxen». Hela akten räckte för övrigt blott fem kvart.
1788 var konungen åter i Uppsala, åtföljd av ej mindre än sex
ledamöter av Svenska akademien, bland dem Armfelt. Först
ventilerades på svenska tio teser, uppsatta av filosofen Boëthius. Märkligare
var den andra disputationen, och denna belyser ganska bjärt den
gustavianska tidens vetenskaplighet. Avhandlingen, Critik öfwer
Montesquieu — ett litet tunt häfte på sju sidor — hade pro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free