Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolor och universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
exercitio författats av Thorild, och han kallar den själv »ett rafs av
några timmar». Den är avfattad i hans vanliga paradoxala stil och
mycket litet akademisk. Men just därför slog den oerhört an, och
även själva disputationsakten betraktades såsom en glänsande seger
för respondenten. Vi kunna därför en stund stanna vid denna
ryktbara kontrovers, som mera erinrar om en fars — att icke säga ett
»torggruff» — än om ett vetenskapligt meningsbyte. Preses var
juris professor Hernbergh, som hela tiden teg såsom ett gott barn;
Thorild hade lovat att göra honom »väggfast», och det löftet höll
han. Efter de båda ordinarie opponenterna kommo icke mindre
än tolv extra, bland dem Schröderheim, som roade sig med att
parodiera Thorilds stil. Så yttrade han bl. a.: »Le plus fort är
skapad att råda, att befalla. Under Starkotter menar jag
armstyrkan; Saul var ett huvud längre än allt folket. I senare och
upplysta tider menar jag även Förstånd, men förståndet betraktat
sasom Styrka. Att 2 pund överväga ett pund, är otvivelaktigt Rätt,
en Sanning, men det är Tyngden, en Kraft, som föreställer Styrka,
vilken gör övervikten. Historien bevisar nogsamt, att fordom
utvaldes alla regenter efter kroppens Storlek och Styrka; men sedan
slugheten tilltagit, sedan människan blivit förfalskad, så har styrkan
förvandlat sin gamla fysikaliska karaktär. — — — Lyx är, som alla
veta, mycket sammansatt hos policerade nationer, men består ofta
i ohyra hos en hottentott, i tran hos en grönländare. Bliver i alla
tider till sin bemärkelse lokal».
Thorild var kvick och slagfärdig samt blev ej svaret skyldig.
Schröderheim tvingades slutligen att retirera och vädjade då till
preses, den stumme professor Hernbergh. Men Thorild avbröt
honom: »Professorn är för vis att låta förleda sig. Min herre är
ingen Venus och professorn ingen Paris». Nu fick han skrattarna
på sin sida, och Schröderheim fick i hovkretsen öknamnet Venus
från Uppsala. Men på samma sätt försvarade Thorild sig mot
mera allvarliga anmärkningar. Den sedan så berömde juristen
Holmbergsson började: »Ert opus, min herre, är besynnerligt. Då
jag var i skolan, lärde man mig redan, att jag borde förstå, vad
Jag läste, men det här, det erkänner jag, är mig omöjligt...» Innan
han hann fortsätta, var Thorild färdig med sitt svar: »Då ni var i
skolan, sade ni, förstod ni, vad ni läste. Men det erkänner ni, att
ni nu inte gör. Varför blev ni inte kvar i skolan?» Dylika repliker
slogo an, och här hade man en akademisk disputation, som även
en gustaviansk hovman kunde sentera. »Hans snille» — skriver
Armfelt om Thorild — »hans föredrag, hans vältalighet och den
eld, som framlyste i hans blick och åtbörder, väckte allas förvåning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
