Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans förtjänster såsom historiker måste uteslutande sökas i den
belletristiska formen. Det var denna, som slog an på Gustav III,
och det är betecknande för honom och hela hans tid, att han bland
»historiens» upptog Celsius, men icke det dåtida Sveriges främste
historiker, Lagerbring. Visserligen bodde denne i Lund, men det
gjorde Celsius också, och det kan således icke hava varit skälet.
Lagerbring var ännu vid full vetenskaplig vigör; tredje bandet av
hans stora arbete hade utkommit 1776, och det fjärde följde 1783.
Men hans lärdom var enligt den gustavianska tidens uppfattning
»pedanteri», hans stil ansågs »ohyfsad», och konungen föredrog
därför den ytlige Celsius. Dessutom var Lagerbring professor, och
det var, efter vad det förefaller, en betänklig sak i konungens ögon.
Lindblom, som då ännu innehade den skytteanska lärostolen,
uppgiver väl, att Gustav III vid den första uppsättningen 1786 tänkt
uppföra honom på listan såsom nr 14. Det är möjligt, men i varje
fall kom Lindblom icke med, och under Gustav III:s tid valdes icke
en enda professor in i akademien. Professorer och lärda pedanter
voro för den gustavianska tiden nästan blott olika namn på samma
sak, och av tidens fyra verkliga historiker, Botin, Schönberg,
Lagerbring och Hallenberg, blev endast den förstnämnde medlem av
Svenska akademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
