Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endast för svenska språket, den vi velat helga åt de ädlaste av
alla tidsfördriv: vältaligheten och skaldekonsten, att under
uppodlande och stadgande av svenska språket utsprida och upphöja
äran och minnet samt sjunga de store mäns lov, som dels styrt,
dels tjänt och frälsat fäderneslandet, och därmed på en gång utvidga
svenska namnets och språkets ära». Påståendet, att Sverige dittills
saknat en dylik akademi, var emellertid »en sanning med
modifikation», ty faktiskt hade Vitterhetsakademien haft alldeles samma
uppgift. Den skulle syssla med historia, antikviteter, vältalighet
och »svenska språkets uppodling», tydligen genom diktkonsten; så
hade Vitterhetsakademien i varje fall fattat sin uppgift. Historien
ingick ju även i Svenska akademiens program, och konungen hade,
såsom vi sett, upptagit en särskild grupp »historiens». Med
antikviteterna hade Vitterhetsakademien icke egentligen sysslat, ty
fornforskningens tid var redan förbi. Återstod således blott
»sinnebildskonsten». Skillnaden i uppgifter var, såsom man härav finner,
ytterst minimal, och för så vitt det var någon alls, hade denna
lätt kunnat avlägsnas genom en lindrig ändring av statuterna. Ur
den synpunkten förefaller den nya akademien hava varit tämligen
överflödig.
Men utan tvivel hade Gustav III sina skäl. Något torde de
franska mönstren hava betytt. I Paris hade man både en Académie
française och en Académie des inscriptions et belles lettres, och
denna förebild inverkade nog, då konungen delade Lovisa Ulrikas
akademi i två: Svenska akademien och Vitterhets-, Historie- och
Antikvitetsakademien, som instiftades samma dag som Svenska
akademien eller den 20 mars 1786 och i vilken Vitterhetsakademiens
alla gamla ledamöter ingingo. Minnet av den bittra fiendskapen
mellan Gustav III och Lovisa Ulrika betydde troligen mera. Det
kunde ej vara angenämt för honom att nödgas vara tillsammans
med hennes närmaste vänner: Piper, Manderström, Leijonhufvud
och Schultz von Ascheraden. Vidare hade Vitterhetsakademien
just genom dessa element fått en ganska illitterat prägel, och
poetuppsättningen var, som sagt, mycket klen. Att en akademi med
denna sammansättning ej tilltalade honom, kan man förstå, och
denna olägenhet kunde icke avhjälpas genom några nya statuter.
Då var det bättre att skapa en ny institution med mera tidsenliga
former och en till större delen ny uppsättning. Det var, vad han
gjorde. Av Vitterhetsakademiens ledamöter upptog han blott Höpken,
Scheffer, Gyllenborg, Rosenstein och Botin, lät de andra stå kvar
i den gamla akademien och utsåg åtta nya, vilka litterärt voro
alldeles avgjort överlägsna Vitterhetsakademiens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
