Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Akademierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annat än en följd av torra fakta. Det var då förlåtligt, att de därvid
bildade sin stil efter på deras tid allmänt erkända mönster. För
nybörjaren — och det var ännu en svensk talare — voro dylika
mönster måhända ännu nödvändiga, och Thorilds banbrytande
huvudtes om snillets oberoende av alla regler och förebilder hade
förkunnats blott några få år före akademiens stiftelse. Den
åskådningen hade således ännu ej trängt igenom.
Akademien som högsta smakdomare.
Akademikernas och pristagarnas skrifter skulle således tjäna till
mönster, och i anslutning härtill ville Gustav III, att hans akademi
skulle fungera såsom rikets högsta smakdomstol. Enligt statuterna
— som även i detta fall kopierats från Franska akademiens —
kunde därför en utomstående till akademien insända en skrift med
rätt att där få denna bedömd och korrigerad. Av denna möjlighet
begagnade man sig icke så litet i början. Bland annat hade
inskickats en predikan, som först överlämnades åt Kellgren och Nordin
till granskning, vilka funno den »väl författad», ehuru de på flera
ställen funno spår »av en ännu icke stadgad smak, som slösade
med blomster, vilka icke med predikovältalighetens rätta art vore
överensstämmande». Såsom ännu mera sakkunnig fick den glade
statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet, Elis Schröderheim, i
uppdrag att läsa predikan och uppsätta akademiens yttrande därom.
Hur långt Gustav III ansåg akademiens kompetens sträcka sig,
framgår kanske bäst därav, att han vid ett sammanträde förklarade
»sin nådiga avsikt vara att uppdraga akademien utgivandet av den
nya psalmboken, till vilken ända de av konsistorierna gjorda
samlingar skola till akademien insändas». Planen måtte emellertid hava
blivit avstyrd, ty sedan hördes intet därom. Ett annat projekt i
samma riktning var att göra akademien till högsta instans över
teatern. I det reglemente, som utfärdades för denna, bestämdes
nämligen, att en författare, som inlämnat ett drama till teatern,
men fått detta refuserat, kunde hos akademien överklaga
teaterdirektionens beslut. Godkände akademien stycket, skulle detta
uppföras. Två gånger fick akademien verkligen sitta till doms i
dylika mål.
Gustav III och akademien.
I viss mån hade akademien ännu en annan uppgift. Den gamla
Vitterhetsakademien hade ju varit Lovisa Ulrikas litterära hovcirkel.
Den nya skulle bliva Gustav III:s. Embryot till en dylik kan spåras
redan i början av hans regering. »Under vintern 1773—1774» —
berättar Odhner — »samlade Gustav omkring sig en liten krets av
litterärt bildade män, som han inbjöd till sina ’petits soupers’ på
slottet, en literär krets, som kallades konungens ’lilla akademi’.
Dit kommo C. F. Scheffer, Höpken, F. Sparre och Beylon, dit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0089.html
