Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommo G. F. Gyllenborg, G. Ehrensvärd, Adlerbeth, Botin m. fl.;
där uppläste Gyllenborg sin och konungens dram Iphigénie och
Botin sin teckning av Gustav I, där föredrog stundom Bellman till
sällskapets gamman sina glada sånger». Denna »lilla akademi»
skingrades emellertid ganska snart, och konungen skaffade sig ett
annat umgänge. I Svenska akademien skulle den nu återupplivas.
Gustav III försummade mycket sällan akademiens sammankomster,
när han ej av resa eller andra skäl var förhindrad, och då gjorde
han sig alltid genom privata brev från sekreteraren och andra
underrättad om akademiens förhandlingar. I diskussionen deltog han
blott med yttersta takt, yttrade sig ej i de frågor, vilka han
överlämnat till akademiens eget avgörande, utan blott rörande
tolkningen av de statuter, som han själv givit. Men efter
sammanträdets slut stannade han vanligen kvar för att få utbyta idéer med
akademikerna. Längre sträckte sig likväl icke detta umgänge.
Utom vid akademiens sammanträden hade han knappt någon
beröring med andra ledamöter än med dem, som genom sin ställning
såsom ämbetsmän eller hovmän måste råka honom: Armfelt,
Oxenstierna, Schröderheim, Rosenstein, Nordin, Clewberg och Adlerbeth
— visserligen ganska många, men av vilka blott Armfelt och
Schröderheim personligen stodo honom nära. Kellgren, som en
tid varit konungens litterära hjälpreda, hade vid denna tid blivit
frondör och dragit sig från hovet, och av »skalderna» var det
knappt någon mer än den smidige Leopold, som blev intim med
konungen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
