Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden / 183 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlandet och Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessa rangera de i vissa avseenden Voltaire. Efter hans död hava
de föresatt sig att vara mera moderata, att hålla sig vid en deism,
förknippad med utövning av en exakt moral, från vilken de tämligen
allmänt säga, att Voltaire avvikit, ehuru de ej göra denna aveu annat
än inom sig och taga alltid dess parti emot främmande. De vilja
nu ej heller höra talas om namnen filosofer, encyklopedister etc.
samt alldeles icke hetas formera någon sekt. Denna ställning har
jag dels trott mig förmärka av de diskurser, jag kunnat höra, men
isynnerhet av vad personer berättat mig, som äro lierade med dessa
herrar. De börja även litet mera tåla en del av prästerna, vilka
åter på sin sida ej mera äro så outrerade, och har sista assembléen
av präster givit 40,000 livres åt lärde, vilka ej äro deklarerade
fritänkare, men väl ej heller teologer.»

Medalj slagen över Voltaire av Vitterhetsakademien. Av G. Ljungberger.

Såsom av citatet framgår, befann sig den franska
upplysningstruppen på reträtt, och i någon mån kan sägas, att även den svenska,
ehuru något senare, följde samma rörelse. En huvudfaktor inom
upplysningslitteraturen var dess libertinism. Voltaire själv hade aldrig
förnekat denna utgångspunkt och förblev libertin ännu in i det sista.
Den unge Kellgren hade även i detta fall varit hans lärjunge, men
mot slutet av 1780-talet finna vi, hurusom han i detta fall ändrat
ståndpunkt och fått blicken öppnad för värden i livet, vilka varit
Voltaire okända. Av samtiden betraktades vidare upplysningen
såsom en frihetsrörelse, Voltaire såsom en av den franska
revolutionens föregångsmän, och 1791 fördes den förmente frihetskämpens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>