Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Utlandet och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UTLANDET OCH SVERIGE
Upplysningens kulmen och regress.
Vid flera föregående tillfällen har jag framhållit, att
brytningspunkten inom 1700-talets litteratur ligger
vid århundradets mitt. Först då framträder
upplysningsrörelsen med fullt öppet visir, och samtidigt
blir med Rousseau den motsatta kulturströmningen
medveten om sin innebörd. Voltaires härskarställning inom andens
värld kan dateras från hans bosättning i Schweiz 1753; först då
kan han sägas hava blivit »patriarken», till vars ord alla lyssnade, den
europeiska litteraturens okrönte konung, och samtidigt började Diderot
och d’Alembert utgivandet av upplysningens bibel, den stora
encyklopedien, vars första band utkom 1751. La Mettries rent
materialistiska L’homme machine var tre år äldre (1748); Helvétius’
De l’esprit följde 1758, Holbachs Système de la nature 1770. Men
upplysningens segerdagar räckte ej länge. Rörelsen kulminerade
med de storartade ovationerna för Voltaire, då han 1778 kom till
Paris att där mottaga hela Frankrikes, att icke säga hela Europas
hyllning, och de fortforo ännu några år efter hans död; en reflex
av denna förtjusningsfeber hava vi redan iakttagit i
Stockholms-Postens första årgångar. Men på 1780-talet märka vi, huru den forna
segervissheten efterträdes av betänksamhetens kranka blekhet. 1783
vistades Rosenstein i Paris och hade där av Kellgren fått i uppdrag
att söka värva den på sin tid populäre voltaireanen La Harpe till
medlem av den svenska Franciskanerorden — ett
»upplysningssällskap», till vilket jag sedan skall återkomma. Men La Harpe hade
halvt om halvt avböjt utmärkelsen: »Han svarade mig rätt hövligt,
och voro dess egna ord: Je serai charmé de cette communication,
pourvu qu’il n’y ait dans cette institution rien d’outré. För att rätt
kunna förstå dessa M. de la Harpes ord, bör jag låta herr
bibliotekarien veta, att de så kallade filosoferna undergått ett slags
förändring. De hava funnit sig utan stöd av regeringen och även i
allmänhetens tankar förlorat någon del av den estime, de ägde.
Detta skylla de på en del ibland dem, som gått för långt, och ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0218.html
