Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Utlandet och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
älska dig, må de läsa eller förakta dina skrifter — vad betyder
detta? Säg det, som sant är, gör det, som är rätt.
Den tyska litteraturen.
Det var egentligen i Tyskland, som Rousseaus idéer skulle finna
den tacksamma jordmånen. Upplysningsrörelsen hade här aldrig
riktigt kunnat slå igenom. Wieland, som snarast representerar
upplysningens libertinism, var föremål för det yngre släktets våldsamma
hat, och Lessing, som väl över huvud är upplysningens ädlaste
förkämpe, hade knappast den popularitet, som han förtjänade. I
Sverige tyckes han — egendomligt nog — hava varit mycket litet
känd; det dröjde ända till 1793, innan man uppförde något av
hans dramer (Minna von Barnhelm), och först 1841 kom hans
mästerverk, Nathan den vise, ut i svensk översättning. Gjörwell
omnämner honom visserligen då och då, men på ett sätt, som
visar, att kan i varje fall ej uppfattat hans betydelse. Wieland
däremot var mera känd, men någon större betydelse för den
gustavianska tiden fick han icke, väl beroende därpå, att de svenska
upplysningsförfattarna företrädesvis togo sina intryck från Frankrike.
Det var först av motrörelsens anhängare, som den tyska litteraturen
uppskattades — och då naturligtvis icke den tyska upplysningen,
utan dess motståndare — och striden mellan de båda riktningarna
blev i viss mån en strid mellan fransk och tysk kultur.
Anledningen att den franska rationalismen aldrig kunde få någon större
betydelse på andra sidan om Rhen, låg naturligtvis i den tyska
folkkaraktären. Tyskland var mystikens hemland, och medeltidens
store tyske mystiker hade under hela den följande tiden haft
efterföljare. Mot 1600-talets rationalistiska ortodoxism uppstod pietismen,
under det nästa århundradet också herrnhutismen, och det var ur
denna mark, som inom den högre diktkonsten oppositionen mot
upplysningen växte upp. Därtill kom nu inflytandet från England,
vilket främjades genom personalunionen mellan Hannover och
Storbritannien. Det, som särskilt slog an i Tyskland, var den engelska
borgerliga moralen och den engelska sentimentaliteten, framför allt
den senare. Hos Salomon Gessner, som framträdde på 1750-talet,
återfinna vi båda. Han är borgaren, som slagit sig på att skriva
arkadiska idyller, i vilka det dryper av känslosamhet och ädla,
borgerliga dygder, familjelycka, naturkänsla, vänskap och kärlek, och
dessa dikter slogo mäktigt an på samtiden, icke blott i Tyskland
utan ock i Frankrike och Sverige — Gjörwells brevväxling verkar
såsom en enda stor Gessneriad, och han var långt ifrån den ende
inom den svenska medelklassen, som greps av denna arkadiska
känslosamhet; en viss förberedelse hade den ju också i fru
Nordenflychts och Creutz’ diktning. Av särskild vikt var, att Gessners
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0227.html
