Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gustavianska neoantiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synnerligen gammal. Farfadern, en av Karl XII:s krigare, hade adlats först
1717. Dennes son, Augustin Ehrensvärd, Sveaborgs skapare, blev
däremot en av frihetstidens mest bemärkta personligheter, en av
hattpartiets ledare och slutligen greve och fältmarskalk. Hans son, Carl
August, som var född 1745, utbildades också till krigare, blev i det
ryska kriget chef för skärgårdsflottan, steg slutligen till generalamiral,
men tog 1794 avsked och dog 1800. Hans egentliga intressen voro
dock ej militära utan konstnärliga, och för att tillgodose dem företog
han tre utländska resor. Om den första (1765) känner man intet alls,
om den andra (1766—1767), till Holland och Frankrike, föga mera,
och den betydelsefulla är den tredje, 1780—1782, till Italien. Under
denna resa påbörjade han de tvenne arbeten, som han sedermera
i omarbetat skick utgav 1786, dock blott i några få exemplar. Det
ena heter Resa til Italien 1780, 1781, 1782 och det andra: De fria
konsters philosophi. Det är till dem hans ryktbarhet anknyter sig.
![]() |
C. A. Ehrensvärd vid sitt arbetsbord i Karlskrona 1780. Teckning av J. T. Sergel. Nationalmuseum. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>