Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tidigare gustavianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oväsendet, då han således blott var sexton eller sjutton år, men
sedan omarbetade han den, utan tvivel mycket grundligt — Hofman
hade ju varit en av pioniärerna till 1772 års revolution, och allt,
som kunde tydas på ett försvar för riksdagsstyrelsen, måste således
utplånas. I detta skick kom hjältedikten ut 1776. På det verkliga-
förloppet är den, såsom Rudbeck själv medgiver, mycket litet grundad,
och »det märkeliga, och här så vidlyftigt beskrivna slaget vid Borås
är ej annat än en dikt».
Vår första komiska epopé[1] börjar i den vergilianska diktens
stolta tonart:
Jag sjunger om Borås och om den hjältens ära,
Som efter långt besvär fick segerns lagrar bära,
Som tappert strida lärt, men ej att gjuta blod,
Som Hofmans ilska tämjt med påk och mannamod.
Som alla väders våld kan reta havets våg,
Så rörs av alla prat det blinda folkets håg.
Lättroget, bullersamt, förfärligt i sin yra,
Knappt vet det, vad det vill. Att lyda eller styra,
Det intetdera kan. Dess styrka i ett land
Ett farligt vapen ger uti en dristig hand.
När det, i jäsning bragt, fått lagens tyglar lämna,
Begår det hundra brott för ett, som det vill hämna.
De gamla rådmän re’n i tunga vapen blänka.
De glömma sina år och blott på staden tänka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
