Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sista tolvskillingen för att låta en åkare köra henne hem, buro henne in till
hennes anhöriga på kungsstol, och, av dem tillfrågade, vilka de voro, svarade
de blott: människovänner — och försvunno.» Det betecknande för dessa
känslosamma och ädla herrar är, att de — liksom Lidner — med tårmildheten förena
en ganska stor liderlighet. De tycka mycket om att gråta, men samtidigt
ägna de en energisk kult åt Venus och Bacchus. Lybeckers Skaldestycken
(1796) sägas vara utgivna »sådana som de, inter pocula et amores, hos flickan
och bålen blivit författade» och höra till »tidens fräckaste och liderligaste
stycken». Ett annat av Sterne påverkat arbete är Bref till en vän under en
resa i landsorterna (1800), vars författare troligen var Pehr Wahlström. Han
har en stark självkänsla och ett djupt förakt för sina mindre känslosamma
medmänniskor. På en gästgivargård träffar han en gammal bekant, en officer,
om vilken han skriver: »med känsla av den tillfredsställande överlägsenhet,
som en högre och upplystare själ alltid äger över dessa vardagsvarelser, dessa
insekter och skridfän, vilka släpa sig omkring i gyttjan av jollret och
gossaktigheten, kunde jag väl hava fördragit denne lille herres impertinenta air»
etc. Mera i Rousseaus natursvärmande, sentimentala stil äro Linnerhjelms
Bref under resor i Sverige (1797), vilkas värde dock mera ligger i de bifogade
illustrationerna.
 |
| Vignett ur Lidners Fabler. 1779. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
