Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teater och drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEATER OCH DRAMA
1770- och 1780-talen.
Gustav III började sin regering med en geste, som
tydligen var avsedd att imponera på folket, men som
knappast var fullt allvarligt menad: han avskedade
nämligen den franska skådespelartrupp, som ända
sedan 1753 funnits i landet och som kostat konungens
handkassa omkring 100,000 kronor i vårt mynt. Efter detta hade
huvudstaden således blott en enda teater, den Stenborgska, vars
djupa förfall jag i föregående del skildrat. Utsikterna för en svensk
dramatik voro således så mörka som möjligt. Men om Gustav III
verkligen tänkt att ådagalägga sin sparsamhet genom att draga in
anslagen till den sceniska konsten, övergav han mycket snart denna
plan, och under ingen period av vår historia har teatern spelat en
så stor roll som under den gustavianska tiden. Det föreligger dock
en viss skillnad mellan 1770-talet och 1780-talet, ty det är egentligen
det senare decenniet, som är den stora teaterperioden. 1770-talet
upptages huvudsakligen av ett förberedelsearbete. Vi skola därför
taga de bägge årtiondena var för sig.
1770-talet.
Under 1770-talet hade Thalia tre ganska olika hem: hovets
amatörteater, den kungliga operan och de Stenborgska skådebanorna.
Man hade ännu blott en enda verklig teaterbyggnad, det gamla
bollhuset, som uppläts åt operan, ty den Stenborgska truppen
spelade på tillfälligt apterade scener, och hovteatrarna på
Drottningholm, Gripsholm och Ulriksdal voro ju ej avsedda för allmänheten
och begagnades för övrigt blott då och då. Vi vända oss först till
operan.
Operan inrättas.
Sin entusiasm för operan hade Gustav III antagligen fått i Paris,
där huvudintresset vid denna tid koncentrerade sig kring såväl den
stora operan som opéra comique, och Gustav III:s egen smak låg
i själva verket mera för operan än för det egentliga dramat. Han
tilltalades framför allt av de granna kostymerna, av dekorationerna,
av det féeriartade, och en tid trädde t. o. m. hans intresse för
operan i bakgrunden för hans förkärlek för »karuseller» och dylika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0512.html
