Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teater och drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturligtvis de förut sedvanliga landsortsturnéerna. Truppen blev därför stationär
i Stockholm, och Stenborg måste se sig om efter en teater även för vintern.
En sådan fann han i egendomen Eriksberg, belägen vid »Träsket», där nu
Birger Jarls- och Regeringsgatorna stöta samman. Huset tillhörde en
trädgårdsmästare, som där också idkade värdshusrörelse, och salen en trappa upp
inrättades nu till teater, som värmdes upp från två kakelugnar. Den låg
emellertid ganska avlägsen för dåtidens Stockholmare, och åskådarrummet
kunde knappt rymma mer än 200 personer. På somrarna spelade man därför
ofta i Humlegårdens rotunda, och 1784 skaffade sig Stenborg en annan mera
centralt belägen vinterteater, i bryggaränkan Nymans hus vid nedre
Munkbron. Den blev betydligt bättre, med en läktare, och för sin räkning lät
Gustav III där inrätta en större och en mindre (griljerad) kunglig loge.
Teatern fick nu namnet Nya Swenska Theatern, och dess inredning var så pass
praktfull, att en författare i Stockholms-Posten kunde skriva: »Vem igenkänner
väl nu den låga Humlegården och det medelmåttiga Träsket?» Stenborgs
förbindelse med operan medförde även andra förändringar. Han fick
nämligen tillstånd att från operans körpersonal rekrytera sin trupp, denna och
operan fingo således delvis samma sammansättning, och Stenborg, som ju
framför allt var musikaliskt intresserad, utvecklade nu sin trupp till ett
operettsällskap, något i samma stil som Théâtre italien i Paris, således en skådebana,
för vaudeviller, parodier, operetter o. d. På 1780-talet var denna teater nog
den populäraste i Stockholm, populärare än både operan och Ristells teater.
I Envallsson, som 1781 började skriva för Eriksbergsteatern, fann Stenborg
en författare, som särskilt lämpade sig för denna art av dramatik.
Jag ser teaterns äldste vän
Försöka som Lubin igen
Att oss, Annette och sig förföra,
Fast Tiden bakom honom står
Och plockar på hans vita hår
Och viskar sakta i hans öra:
Lubin! Du fyller sextio år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
