Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teater och drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»då jag hans svaga bröst förleder att trolöst bryta sina eder». Några
nyanser ha karaktärerna icke.
Gustaf Wasa är således byggd som en fransk tragedi, ehuru
såsom en tragedi, vilken anslutit sig till operans teknik. Rummets
enhet iakttages alls icke, och scenen växlar även under samma akt.
Och sin smak för baletter har Gustav III ej kunnat undertrycka.
Då Christiern efter sin seger tagit plats på tronen, yttrar han till
»danamännens käcka skara».
Gån att med lekar, sång och dans
Er sällhet och mitt lov på denna dag förklara.
Och så börjar baletten. Sista akten fylles av masstrider mellan
svenska och danska trupper[1], dekorationerna äro operans, först ett
fängelsevalv, »endast upplyst av en lampa, som sprider ett svagt
och bedrövligt sken», så en präktig slottssal, i vilken baletten
uppföres, därefter — i andra akten — Gustavs läger med utsikt över
havet och staden. I den tredje sker också en scenväxling: Teatern
förändras och föreställer hamnen vid Stockholm. På ena sidan ser
man Slottet med tornet Tre kronor; på den andra S. Nicolai kyrka.
I fonden visar sig havet och en del av Christierns flotta, färdig att
lyfta ankar. Det är lätt att föreställa sig, huru dessa dekorationer
skulle verka på en gustaviansk publik. Märkligast äro emellertid
inskotten i de båda sista akterna, ty dessa har den för alla
intryck så känslige konungen lånat från Letourneurs bearbetning av
Shaksperes Richard III. Gustav lägger sig på sin fältbädd och
somnar. Ur en sky nedstiger då Sveriges skyddsängel, och
sedermera visa sig »under en ljuvlig musik de behagliga drömmarna uti
lätta moln, dansa kring Gustav och beströ honom med rosor». I
nästa akt har Christiern motsvarande syner: »de båda mördade
Ribbingarnas skuggor», som äro »klädda i vita svepningar och
blodiga om halsen», Sten Stures skugga, klädd i harnesk och
purpurmantel samt skuggorna av de i Stockholms blodbad avrättade
herrarna — som man märker är detta en ren kopia. Strax före det
avgörande slaget vid Bosworth uppenbara sig de mördade offrens
andar för tyrannen och för Richmond, vilka bägge sova i sina tält,
samt förkunna död och undergång för den ene, seger för den andre.
[1] Statisterna kommenderades från gardet. Alla ville dock spela svenskar, inga agera
danskar, vilket nationella tänkesätt — berättar Gjörwell — hos somliga, som skulle
vara danskar, »gick så långt, att de efteråt gingo till vissa av sina kamrater under
svenska fanan och sade: Bror, jag består dig en sup, om du vill gå i mitt ställe, då
det åter till svenska strupens vanheder befanns, att några funno sig under detta villkor
benägna att agera danskar».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0541.html
