- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
545

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Lenngren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ståndpunkt vid denna tid? Hon var uppfostrad i ett herrnhutiskt
hem, men herrnhutare var hon knappast; i så fall skulle man väl
hava någon dylik dikt av henne, men ingen sådan finnes. Att hon
redan nu omfattat något slags upplysningsfilosofi är heller icke
troligt; i Uppsala var man ej alls så avancerad som i Stockholm,
och ännu 1798 skämtar hon över, att hon aldrig läst en rad i Bayle.
Nu finnes emellertid i Upsala stads weckotidning för 1774 ett litet
poem, Aftonqväde, som enligt en tillförlitlig anteckning skall hava
diktats av A. M. M. d. v. s. Anna Maria Malmstedt, och i denna
möta vi en deistiskt färgad, konfessionslös religiositet, som likväl
icke saknar värme och innerlighet. Naturen visar Skaparens allmakt
och godhet:

Det fåfängt är vårt sinne fräta
Med det, som livets plåga gör.
Hur kan vår svaghet ödet mäta,
Då det en högre makt tillhör?
Fast moln den klara himlen höljer,
Fast blixt och dån på molnet följer,
Vårt hopp ej sviktar för dess knall.
Oss nattens mörker ej förskräcker,
När morgonsolen oss uppväcker,
Vars klarhet evigt vara skall.


De problem, på vilkas lösning fru Nordenflycht under hela sitt
liv grubblat, sköt hon således ifrån sig. För kyrkans dogmer tyckes
hon aldrig hava intresserat sig, knappast heller för
upplysningsfilosofiens. Väl kan hon rikta några av sin satirs pilar mot
»andans män», men ehuru nära bekant med den gustavianska tidens
upplysningsfilosofer, möter man aldrig något religionshån i hennes
dikter. Under den tid, då hennes produktion var livligast, berör hon
alls icke några religiösa frågor. I sina sista dikter står hon avgjort
närmare Franzén än hon stod Kellgren, och en bland dem, Adams
och Evas första morgonsång, skulle mycket väl hava kunnat skrivas
av den förre. Franzén har därför kanske riktigast bedömt henne.
Sedan han talat om föräldrarnas herrnhutism, fortsätter han: »Dottern
avvek med tiden ifrån deras sätt att yttra sin gudaktighet, men
bibehöll dess grund innerst i sitt hjärta, ehuru den icke var synlig
för världen i annat än en oförvitlig levnad. Hon ville, att det
heliga skulle vara tyst». I dessa sista ord hava vi nog hennes
religion.

Hennes första förebild var Dalin, men ganska snart gjorde hon
bekantskap med Creutz’ diktning, och hennes vers vann därigenom
icke så litet i smidighet. Den första versionen av Thee-conseillen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free