Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Lenngren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lenngren blivit kommerseråd, 1802 därjämte fullmäktig i
tullarrendesocieteten, och Stockholms-Posten, som var en av de få tidningar,
som tillätos utkomma, gav säkerligen en ganska god behållning.
Sitt solida och vackra hem vid Beridarbansgatan kunde han och
hon därför öppna för vänkretsen. 1802 var Choræus där och
skriver om sitt besök: »Vi voro i söndags på besök hos Lenngrens
och blevo kvarbjudna till aftonen. Det är visst, att fru Lenngren
i sitt hus väcker lika mycken vördnad som hennes skaldestycken
beundran. Man måste bli kär i detta enkla, anspråkslösa och goda
väsende, i denna ädla varsamhet, i denna okonstlade hövlighet, som
upplyfter en syndare ur stoftet till höjden av hennes egen tron.»
I umgänget — yttrar Franzén i minnestalet över henne — »ville
hon vara endast fruntimmer, ej auktor. I sällskap med sitt eget
kön underhöll hon samtal om dess allmännaste föremål, antingen
de hörde till barnkammaren eller möbelboden, till operan eller
köket. I hennes boningsrum syntes aldrig en bok, aldrig ett
skrivtyg; knappt av dem, som hörde till hennes hus, träffades hon med
pennan i handen. Merendels visste icke hennes man, när hon
kastat på papperet sina verser, som stundom föddes i hennes
huvud, medan hon gick i sitt hushåll.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>