Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Franzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som jag aldrig sett, som jag aldrig lär finna — jag reser världen
ikring efter henne.» Efter endast några månader hade Selmas
urbild således förvandlats till blott ett minne, till Franzéns Beatrice,
och han hade därför ofantligt lätt att applicera sina gamla
Selmadikter på andra, nya föremål. Ett
dylikt tyckes han hava fått
tämligen snart, ehuru det i följd av
 |
F. M. Franzén.
Miniatyr av J. A. Gillberg. Fiskars. |
den långa utlandsresan ej kom till
någon förklaring dem emellan. Men
då han kommit tillbaka, friade han
(1797). Denna nya Selma var den
mest firade skönheten i Vasa —
hon kallades också prinsessan af
Vasa — och hette Elisabeth
Löfman. I friarbrevet skrev Franzén:
»Jag har en gång tänkt mig en
ängel i drömmen. Jag har kallat
den inbillade varelsen Selma. Jag
har tillbett henne i verser. Ni 1er
över detta svärmeri. Jag 1er själv
däröver. Emellertid har jag på
visst sätt varit lycklig genom denna
dröm. Denna skuggbild, som lekt
för min inbillning, har uppfyllt
en tomhet i mitt hjärta, som skulle gjort mitt liv öde. Nu har
jag sett en ängel på jorden — förlåt mig detta uttryck: jag menar
därmed ett fullkomligt fruntimmer, och en god kvinna är,
minsann, en ängel på jorden... Nu skall jag svärma för henne, det
vill säga, jag skall beundra henne i mitt hjärta, jag skall frånvarande
se hennes bild sväva för min själ, och denna bild skall vara min
ledstjärna i livet.» De blevo nu förlovade, och till henne skrev han
sina Sonetter till Eliza. Men ganska snart kom betänksamheten:
»Jag är ändå inte så romantiskt kär, som jag önskade bli. Dock — det
bär sig icke i längden eller hur? ... Vad jag vore lycklig, om jag bara
kunde slå allt ur hågen, som rör giftermål och kärlek. Jag har ofta
en kall rysning, när jag tänker på det förra, men jag har av grundsats
föresatt mig att bli äkta man, så snart det är möjligt, blott för att
undfly alla frestelser till dårskap.» Detta brev skrevs i oktober 1797,
men i januari träffade han en ung dam, Lilli Roos, förälskade sig i henne
och bröt med »prinsessan af Vasa» — en brytning, som likväl för
en tid kastade sin skugga över Franzéns eljes så ogrumlat ljusa
livssyn. I september 1799 blevo han och Lilli Roos gifta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0652.html
