- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 5. Romantiken /
258

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stagnelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kamratkretsens, nämligen till självstudier och egna meditationer. Ur
bägge hade han redan under barndomen så rikligt öst, att han vid
sin ankomst till universitetet ej kände något behov av ett intelligent
umgänge; han hade blivit en grubblare, helt upptagen av en
tankevärld, som han själv skapat efter uppslag från den litteratur han läst.
Detta enslingsliv främjades i viss mån av hans jämförelsevis lyckliga
ekonomi. I motsats till de flesta fosforister och polyfemister behövde
han knappast sträva för brödfödan. Fadern hade såsom biskop
någorlunda goda inkomster och gav honom ett nödtorftigt underhåll, så
att han icke behövde bli informator eller litteratör. Ekonomiskt kan
han således sägas ha varit oberoende. Om han över huvud i
ecklesiastikexpeditionen uppbar någon lön, var detta först under hans sista
levnadsår, och förut var han faktiskt blott en renskrivare, som fick
några obetydliga arvoden till papper och ljuspengar. Hans arbete
i expeditionen var föga tidskrävande, och mer än de andra
romantikerna hade han tillfälle att studera och författa; ehuru han avled
vid ännu ej fyllda trettio år, hade han likväl hunnit med mera än de
flesta av de samtida poeterna.

Erotiken.



Hans enslingsskap hade också en fysisk bakgrund. Då han såsom
student skulle fullgöra värnplikten, befriades han från denna på grund
av ett svårt hjärtfel, och under åren förvärrades detta allt mera; det
var också det, som lade honom i en tidig grav. Därtill kom även
en annan sjukdom. 1819 skrev fadern om honom till Rosenstein:
»Hans hälsa är ännu vacklande, vilket jag tror härröra av blodfullhet
och hæmorrhoider.» Hjärtlidandet hade tyvärr en följd, som på hans
diktning tryckt en stark prägel. För att döva sina plågor och
motverka en allt starkare sömnlöshet tillgrep han först sprit och till
sist opium, och hans sista dikter hava även opiedrömmarens heta
färgton.

Det mest framträdande draget i hans skaldskap är hans brännande
sensualism. Vår litteratur har blott ägt två utpräglade erotiker:
Kellgren och Stagnelius, och det är framför allt denna förtärande
erotik, som skiljer Stagnelius från nyromantikens andre store skald,
Atterbom, vars idealism förefaller nästan könlös. Stagnelius däremot
förtäres under hela sitt liv av sin starka lidelse, och det var denna,
som kom honom att redan som yngling framför allt förälska sig i
skalder som Ovidius och Propertius. 1815, vid sin ankomst till
huvudstaden, skrev han en elegi, i vilken han med samma öppenhet som
Kellgren skildrar den Eros, som behärskade hela hans varelse. Dikten
har en intensitet och en glöd, som röja, att den antikt formade
elegien är en dräkt för Stagnelius’ eget här blottade själsliv:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free