285 (Illustrerad svensk litteraturhistoria / 5. Romantiken)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stagnelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ej sånger, ej besvärjelser dem röra. —
Av gravens dunst vår ande blott förkväves.
Hemsk grinar där ur mullens dunkla sköte
Förgängelsen den spejande till möte.

Så sänker sig ur ljuset en ängel ned till kyrkogårdsvandraren och
vederlägger de tvivel, som trängt sig på denne: »Blott det är liv,
som namn av död du giver», det du kallar förstöring, är ingången
till ett nytt liv. Tre gånger varder anden född. Först av det liv,
som svallar ut ur Ordets sköte, det är: till idévärldens liv. Så av
kvinnan, det är: till jordelivet. Och sist av mullen. Då själen dog,
då du föll ur äonernas rike, föddes du för andra gången, men till
dödens slav, och »blott korset frigör fången». Blott genom detta
födes själen till det nya andelivet.

Så klingade serafens röst i natten.
Nu stämman dog, lik sucken av ett väder.
En blixt — och flydd var synen från mitt öga.
Det dagades, och över havets vatten
Aurora log i ljusa purpurkläder,
Besående med rosors prakt det höga.
Åt livets Gud mitt forna kval, min saknad
Jag offrade, ur feberdrömmen vaknad.

Dunklast, men måhända skönast av alla Saronsdikterna är den
avslutande: Suckarnas mystèr. Bakom ligga paulinska, gnostiska och
schellingianska föreställningar. Demiurgen har format alla jordiska
ting av suckar, och allt är här en kamp mellan trånad och nödtvång.
Ser du havet? Med blåa, längtansfulla armar vill det famna den
liljekrönta jorden — men förgäves, och dess stolta böljor fly
suckande tillbaka från stranden. Hör du vinden? Trånsjukt vill den
förmäla sig med sommarens Flora, men på lövens eolsharpa klingar
sången ständigt mattare och dör omsider.

Vad är våren? Suckar blott från jordens
Dunkla barm, som himlens konung fråga,
Om ej Edens maj en gång begynner.
Vad är lärkan, morgonstrålens älskling,
Näktergalen, skuggornas förtrogna?
Suckar blott i växlande gestalter.

Mänska, vill du livets vishet lära,
O, så hör mig! Tvenne lagar styra
Detta liv. Förmågan att begära
Är den första. Tvånget att försaka

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0351.html

		Illustrerad svensk litteraturhistoria / 5. Romantiken / 285 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|