Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Goticismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hammarskölds Läsning i hvarjehanda och i vilket vi hava svårt att igenkänna de
fornnordiska »bardernas» arvtagare. Stycket är på samma gång en herdedikt i
1700-talets stil och en allegori och var kanske den av Lings dikter, som genom
sin känslosamhet slog mest an på samtiden. Särskilt populär blev herdens sång:
Stunden
Bortilar
Men icke min smärta!
Lunden
Han vilar
Men icke mitt hjärta!
O, Emma! din vän,
Skall han vänta dig än?
Skall han vänta dig än?
Dikten trycktes, som sagt, i en av Hammarskölds tidskrifter. I Lund hade
nämligen Ling kommit in i det s. k. Härbärget och blivit vän med Tegnér och
Agardh, och det var den senare, som förmedlade förbindelsen mellan Ling och
polyfemisterna. De första dikter, genom vilka Ling blev bekant för en större
allmänhet, offentliggjordes av Hammarsköld, och för Lyceum hade denne redan
1809 fått mottaga både Kärleken och Gylfe; till 1811 års årgång av samma
tidskrift hade Ling inskickat en romans Pilegrimen, som är en bland de ytterst få
dikter av honom, som kan sägas hava någon nyromantisk klang, och samma år
fick Hammarsköld mottaga en ballad, Skön Anna, som är i Bürgers stil. Ehuru
Ling således blev en bland de första medarbetarna i de nyromantiska tidskrifterna,
tyckes han märkvärdigt litet hava förstått stridsfrågan; såsom poet var han,
som sagt, snarast förromantiker, och hans förbindelse med Hammarsköld berodde
tydligen ej på några litterära sympatier utan på personliga. Då nu Lyceum ej
vidare kom ut, skickade Hammarsköld Skön Anna till Atterbom, som tryckte
balladen i Poetisk kalender. Men häröver blev Ling högst misslynt: »Mina skäl
äro dessa. Man har i Uppsala begärt Tegnérs och mitt bidrag till Phosphoros
etc. Vi hava kommit överens att inte lämna något för att inte anses delaktige i
de strider, som herrar litteratörer hava. Jag har nu blivit ljugare, och mången
här i Lund kunde tro recensioner över våra akademiska arbeten vara emanerade
från mig... Det kan nu inte hjälpas, och jag vill blott säga, att intet av mina
stycken får tryckas i andra journaler än Lyceum.» Skälet var onekligen
besynnerligt, ty Lyceum kunde väl mera än Poetisk kalender betraktas såsom ett
stridsorgan för nya skolan. Någon brytning skedde likväl icke, och av den samtida
brevväxlingen framgår, att Ling betraktades såsom en allierad till den nya skolan.
Gylfedikterna.
Den dikt, med vilken han slog igenom, var hans i septemberhäftet
av Lyceum 1810 publicerade Gylfe, vartill han nog fått uppslaget
från Prams Stærkodder. Vi behöva blott höra första strofen för att
kunna bestämma diktens litterära hemort:
Bakom fjällets skäggiga topp
Blodiga månan skred,
Och stormvinden fällde sin vinge ned
Och vredfull, lik en vålnad, lopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0402.html
