- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 5. Romantiken /
339

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goticismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

över Asarna. Men när den kom ut, 1836, väckte den knappt något uppseende.
Ling har själv antytt orsaken. Sitt epos har han tillägnat Tegnér, och om
honom säger han: »Den redan sjungit nog, vars sång från år till år blir hörd.»
Tegnér hade samtidens öra. Till Tirfings skald däremot ville ingen lyssna, han
hade kommit för sent, och tävla med Frithiofs saga förmådde han icke. Likväl
var hans dikt färdig ungefär
samtidigt, 1820, då de första
Frithiofsromanserna trycktes.
Hade Tirfing kommit ut då
eller något år tidigare, hade
mottagandet nog blivit ett
annat. Nu däremot hade den
goticism, han företrädde, efter
Tegnérs framgång blivit
impopulär, och i ett brev från
1825, då Ling och Tegnér
kommit från varandra, skrev
den senare, att det just var
Lings gotomani, som förmått
honom att dikta Frithiofs
saga: »Det löjliga spel, Ling
och konsorter drevo icke blott
därmed (med nordisk myt)
utan även med den egentliga
hjältesagan, förargade mig;
det föreföll mig, som en god,
ja en helig sak bortfuskades
av oskickliga händer, som om
en rik källa för
nationalvitterheten grumlades i sitt
ursprung. Jag ville visa, att
åtminstone något bättre kunde
göras härav, och bekänner
uppriktigt, att det till en stor
del var denna polemiska avsikt, som från början föranledde Frithiof.» Lings
impopularitet tyckes omsider hava gått så långt, att han ej kunde finna en förläggare,
som ville trycka hans skrifter, och Beskow uppgiver, att hans vänner till sist måste
bekosta utgivandet.

illustration placeholder
P. H. Ling.

Byst av Hans Michelsen. Nationalmuseum.

Lings dramatiska cykel.



Ling arbetade dock vidare, obekymrad om, huruvida någon ville läsa hans
dikter eller ej, och även såsom dramatiker lade han upp sin väv efter samma
gigantiska plan som de episka dikterna. I Gylfe hade han velat teckna samtidens
många politiska välvningar; i dramerna ville han giva oss en hel svensk historia
från hedenhös åtminstone fram till reformationen, och under åren 1817—1824 utgav
han ej mindre än sju stycken.[1] Jag önskar — skrev han i företalet till Birgitta
(1818) — »måla varje betydande tidpunkt i vår historia, och denna målas bäst
genom sina egna händelser». Tanken påminner ju om Messenius’ plan »att
författa hela Sveriges rikes historia uti femtio komedier och tragedier», och det kan

[1] Dramerna voro Visburs söner, Ingiald Illråda och Ivar Vidfadtne, Styrbjörn Starke,
Blotsven, Den heliga Birgitta, Engelbrekt Engelbrektsson och Riksdagen 1527.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free