Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fattar de gudomliga tingen, är väl ingenting annat än en del av denna
förmåga. Att nu metafysiken, som lever av hennes allmosor, förhäver
sig över sin välgörerska, skryter över sin vishet och vill bestorma
himlen — på kryckor, detta är också i sin ordning, ty svagheten är
alltid fåfäng och högfärdig. Under sådana omständigheter fattar jag
icke rätt, huru du ens kan anse spekulationen såsom propedeutisk
eller som ett reningsmedel för kunskapen. Det förefaller mig nästan,
som om man sade, att konkurs är en propedeutik till rikedom». Den
form, som samtidens båda främste svenske författare valde, då de
framlade sin religiösa livsåskådning, var således medvetet olika.
Samma skillnad framträder, om vi vända oss till innehållet. Den
religion, som Tegnér genom den gamle prästen förkunnar, är i mycket
1700-talets. Prästens tal innehåller, liksom Bergspredikan, nästan
uteslutande etik, och han lägger huvudvikten på fördragsamhet,
människokärlek och förmåga att förlåta oförrätter — således på de dygder,
som under toleransens århundrade stått högst i kurs och åt vilka han
ägnat sin tidigare, mera gustavianska dikt Fridsröster. Metafysiken,
som så intresserat Geijer, lämnar prästen däremot därhän, och den,
som finnes, är snarare platonisk än kristen:
Anden, en evighets son, landsflyktig och fjättrad i tiden,
Rycker på kedjorna jämt och strävar som lågorna uppåt.
Ty än minnes han rörd sin faders boningar många,
Minnes sitt fädernesland, där det blomstrade friskare blommor,
Lyste en skönare sol och han lekte med vingade änglar.
Döden är kärlekens bror, är dess tvillingbroder, allenast
Mera allvarlig att se. Med en kyss på bleknade läppar
Tager han anden och far, och vaggat på kärliga armar
Ställer det frälsade barn, ett nyfött, fram för sin fader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
