Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den religiösa evolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
religiösa trängtan, och mot det ortodoxa formelväsendet, som han
särskilt fann representerat hos tidens högkyrklige och speciellt inom
teologiska fakulteten vid det universitet, där han en kort tid vistats».
I Handelstidningen skrev han i slutet av 1850-talet flera artiklar, i
vilka själva grundtankarna i hans senare teologiska skrifter skymta
fram. Anledningen att han, ehuru en ung, utanför Göteborg föga
uppmärksammad tidningsman kom att framträda med ett större
teologiskt arbete, var en 1861 i Göteborg utbruten religiös strid, som
särskilt i stiftsstaden satte sinnena i svallning. Det var den s. k.
Ljungbergska striden.
Ljungbergska striden.
Lektorn vid Göteborgs gymnasium N. W. Ljungberg var en mycket lärd och
även mycket originell man, skicklig latinare och driven filosof samt såsom sådan
en varm anhängare av Boström. I en tidningspolemik med anledning av ett
föredrag, som han hållit, kom han att yttra sig i några då mycket diskuterade frågor.
Därvid förnekade han den vanliga uppfattningen av treenigheten och av Kristi
gudom, som enligt hans mening icke kunde läsas ut ur bibeln. Saken togs upp
i domkapitlet, i vilket Ljungberg såsom lektor var bisittare, och meningen var att
få honom på ett eller annat sätt att avgå såsom ledamot, då man ansåg, att en
kättare icke lämpligen borde sitta i ett domkapitel. Men då Ljungbergs
yttranden förekommit i en tidning och således måste behandlas såsom ett
tryckfrihetsmål, var ju situationen ganska brydsam. Domprosten Wieselgren ville ej gå till
ett åtal och trodde ej heller, att det gagnade till något att giva Ljungberg »tid
till besinning av sin klena exegetik, enär han mottagit den med en ynglings
outvecklade tankegåva, som påverkats av en beundrad professor», d. v. s. Boström;
i stället ville han, att Ljungberg själv på grund av hög ålder — han var 43 år!
— skulle begära frihet från konsistoriegöromålen. Men härtill sade Ljungberg
bestämt nej. Efter någon överläggning beslöt domkapitlet då att »hos regeringen
anmäla de av lektor Ljungberg uttalade åsikterna rörande Kristi gudom och
anhålla om nådig föreskrift beträffande de åtgärder, konsistoriet kunde hava att i
saken vidtaga». På denna hemställan svarade emellertid den De Geerska
regeringen, att då det ankom på domkapitlet att bestämma, om åtal borde anställas
för utspridande av villfarande lärosatser, kunde domkapitlets skrivelse icke till
något vidare yttrande föranleda. Därmed var själva den »Ljungbergska striden» slut.
Bibelns lära om Kristus.
Det kungliga brevet är daterat den 30 maj 1862 och ungefär
samtidigt utkom Rydbergs Bibelns lära om Kristus, som han
sammanskrivit, medan själva striden pågick. Rydberg håller sig strängt till
ämnet: vad bibeln lär om Kristus, och han är således endast exeget.
Ändamålet — börjar han — »med denna avhandling är att utröna,
huruvida kyrkans lära om Kristus överensstämmer med Nya
testamentets. När man företager sig att granska en kyrklig lärosats (en
dogm), ropa vanligen dess försvarare, att granskaren betvivlar eller
vill mästra bibeln. De, som ropa så, begå det felet att förväxla
bibeln med kyrkobekännelsen.» Det finns många dylika bekännelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0080.html
