Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jagt. Schems-el-Nihar består av fyra sånger, av vilka endast de tre
första handla om Schems-el-Nihar, under det att den fjärde utgör ett
sammandrag av ett tillämnat större epos i femton sånger, vilket sanno-
likt från början kallats Auxuma. Detta åter står i nära sammanhang
med den gamla planen till universalhistorien i Jordens blomma. I
denna cykel skulle ett parti behandla kristendomens första tid, och
för detta skrevos eller — kanske rättare — planerades flera dikter:
Melia, Svangrottan på Ipsara, Isidoros af Tadmor, Marjam samt i
viss mån ock Schems-el-Nihar och Arthurs jagt. Den fjärde sången,
som tydligen innehåller den ursprungliga planen och i omarbetad och
sammandragen form återger de förlorade fragmenten av Auxuma, är
nämligen byggd på det åttonde kapitlet i Apostlagärningar. Där om-
talas, huru en etiopisk man av aposteln Filippus omvändes till kristen-
domen och dopes; han kallas »en hovman, som var en mäktig herre
hos Kandace, drottningen i Etiopien och var satt över hela hennes
skattkammare». Det var denna antydan, som Almquist utvecklade
till en skildring av Abyssiniens övergång till kristendomen. De två
hedniska folken Amhara och Gallas föra med varandra ett våldsamt
krig, vars växlingar skildras. Men så uppträder Karadonko, den
gamle, »som levat dold i skogen», och han visar sig vara densamme
som den i Bibeln omtalade etiopiske hovmannen. Han skildrar sin
resa till »Schelmos» (Salomos) stad, sin omvändelse till den milde
»Yeschû Meschikos» lära och förmår så de stridande att övergiva
hedendomen och mottaga dopet. Till detta parti ha de tre första
sångerna endast en svag anknytning. De skildra, huru Schems-el-
Nihar, en från Nubien flyktig flicka, räddas från ett lejon, huru hon
sedan blir drottning över Amharafolket och reser ett tempel åt lejon-
guden. Detta parti sammanhänger således blott så till vida med det
följande, att det förklarar uppkomsten av den hedniska kult, som ut-
trängdes av kristendomen. Almquists intresse för kristendomens seger
i Abyssinien tyckes dock hava varit tämligen svagt, och hans val av
ämne bestämdes utan tvivel av hans smak för det exotiska, framför
allt av hans förkärlek för välklingande, främmande namn. Dylika
överflöda ock i hans dikt, och som vi sett skapade han nya, även
där gamla funnos att tillgå, såsom Yeschû Meschiko för Jesus Mes-
sias, Jischajahu för Jehova o. s. v. Och lika färgskimrande bli natur-
beskrivningarna: Kumrinatten, umjurosor, m. m. Men det kan ej
nekas, att han fått en viss afrikansk kolorit över sin dikt, icke blott
i språket utan ock i psykologien, och särskilt de tre första sångerna
ha en verklig fläkt av exotisk romantik över sig.
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
