Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trenne råd gav modern åt sin dotter:
Att ej sucka, att ej missnöjd vara,
Och att icke kyssa någon gosse. —
Moder, om din dotter icke felar,
Icke felar mot det sista rådet,
Skall hon fela mot de första båda.
I andra spåras väl icke någon
tonen i det hela till de serbiska
direkt förebild, men väl ansluter sig
dikterna, t. ex.
Först gå bäckens första bubblor sönder,
Först förvissna vårens första blommor.
Men din första kärlek, unga hjärta,
Överlever länge varje annan.
Redan nu har Runeberg lyckats omdana denna serbiska folkpoesi
till nationellt finsk. Högst i denna första samling står den i all sin
knapphet överlägsna dikten om bonden Pavo, i vilken han sökt
teckna finnen, sådan han ville se honom: envis, tålig och storsinnad.
Med de estetiska intrycken från Goetzes samling blanda sig här min-
nena från Saarijärvitiden: »Högt bland Saarijärvis moar bodde bon-
den Pavo på ett frostigt hemman.» Han plöjde och grävde, men
sommarens hagelskurar nedslogo skörden, och i förtvivlan slet Pavos
hustru sitt hår:
»Tagom staven; Gud har oss förskjutit,
Svårt är tigga, men att svälta värre.»
Pavo tog sin hustrus hand och sade:
»Herren prövar blott, han ej förskjuter.
Blanda du till hälften bark i brödet,
Jag skall gräva dubbelt flera diken,
Men av Herren vill jag vänta växten.»
Sommaren kom, hagelskuren slog ned hälften av axen, hösten kom
och tog det övriga. Pavo bjöd blott hustrun att blanda dubbelt
med bark i brödet, sålde korna, köpte råg och sådde, och denna
gång blev skörden räddad. Pavo — säger då hustrun:
»Nu är tid att leva glada dagar,
Nu är tid att kasta barken unnan
Och att baka bröd av råg allena.»
Pavo tog sin hustrus hand och sade:
»Kvinna, kvinna, den blott tål att prövas,
Som en nödställd nästa ej förskjuter.
Blanda du till hälften bark i brödet,
Ty förfrusen står vår grannes åker.»
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
