Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I det följande skola vi finna, huru befruktande denna lyrik verkade
på Runebergs fantasi. Men även de episka dikterna slogo honom ge-
nom sin stränga enkelhet, sin frihet från bilder och sin episka karak-
tär. Denna stil stod i en skarp motsats icke blott till den fransk-
klassiska epopéen och Æneiden, utan ock till Homeros. Som exem-
pel kunna vi taga Slaget på Fågelfältet. Den börjar med den ser-
biska härens uppbrott och övergår därefter till att skildra tsarinnan
Militzas oro över slagets utgång. Först komma två svarta korpar och
till sist den av sår överhöljde tjänaren Milutin. Säg — frågar honom
då tsarinnan:
Säg, hur avlopp det på Fågelfältet?
Huru stupade den höge tsaren?
Säg, hur föll den gamle Jug, min fader?
Mina bröder, nio Jugowitscher,
Och min måg, woiwoden Milosch, huru?
Än Wuk Brankowitsch, min andra måg, hur?
Alla — svarar Milutin — ha de fallit, den höge tsaren, den gamle
Jug, hans åtta söner, och så slutar han:
Milosch, o furstinna, Milosch stupat,
Vid Zetinjas kulna bölja föll han,
Där en skara turkar funno döden.
Milosch dödade sultanen Murat,
Slog med egen hand tolv tusen turkar.
Honom hell, och hell den honom burit!
Leva skall hans namn bland Serviens söner,
Evigt leva uti sång och saga,
Tills att värld och Fågelfält gått under.
Frågar du också om Wuk, den vilde?
Honom ve! Och ve den honom burit!
Honom ve! Och ve hans stam och släkte!
Han förrådde tsaren under striden,
Han förrådde — med tolvtusen hästar
Överlopp till fienderna boven.
Idyll och Det är denna episka stil, som vi återfinna i dikter som Bonden
epigram. pav0, Qrafven ¡ Perho m. fl. och som, åtminstone enligt min mening,
passade Runeberg bättre än den homeriska hexametern, vilken han
därjämte fasthöll. Han nöjde sig emellertid ej med att översätta dessa
serbiska dikter; han började ock att efterbilda dem. Först tänkte han
kalla dessa nydiktningar Stycken i folksångens manér, men övergav
snart denna titel för en annan: Idyll och epigram; den första samlingen
av dessa trycktes såsom en särskild avdelning i Dikter (1830). I flera
fall märker man tydligt de direkta, enskilda förebilderna, t. ex.
388
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
