Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att detta straff går ut icke blott över Fjalar utan även över hans
oskyldiga barn. Mot vilka eviga lagar hava de förbrutit sig? Härpå
kan Runeberg blott svara, att de äro »berättigade till lön inför de
makters domstol, som funnit nödigt uppoffra deras jordiska väl för
deras faders överjordiska». Denna lösning av teodicéproblemet torde
dock knappt vara tillfredsställande, och i varje fall antydes den ej i
själva dikten.
Lyckligtvis har skaldens intuition varit starkare än teologens och
estetikerns spekulation, ty — yttrar Söderhjelm, som delar min här
utvecklade uppfattning — »det, som man i diktens tanke finner stri-
dande mot både gudomlig och mänsklig rättvisa, det fördunklas av den
höga inspirationen, den mäktiga skaparkraften och den underbart starka
stämningen, vilka bära upp detta stycke. Intuitionen är äkta, och
därför har dikten i själva verket plan och enhet.» Och därtill kom-
mer den fullkomligt överlägsna verskonsten, i vilken Runeberg »ej
överträffas av någon skald på svenska. . . Bunden av svåra, själv-
funna versslag, sammansatta till hälften av ossianska, till hälften eller
mer av antika beståndsdelar, rör sig dock denna diktion med en all-
deles häpnadsväckande frihet och kraft inom de trånga gränserna . . .
Runeberg har en gång själv antytt, vilken oerhörd möda det kostat
att skapa denna vers. Det förstår man; men av arbetet synes likväl
icke det ringaste spår — vilket bevisar lika mycket för arbetet självt
som för inspirationens märkvärdiga och ihållande styrka.»
Söderhjelm avslutar sin ypperliga analys av Kung Fjalar med or-
den: »Med Kung Fjalar nådde Runebergs episka diktning sin höjd-
punkt och sin avslutning.» Högre kunde han icke nå, och något
mera fulländat inom denna diktart kunde han ej skapa. »Men i
själva dikten lågo frön till nya uppslag. Det dramatiska elementet
är utomordentligt starkt, såväl i styckets själva byggnad som i en-
skildheten av detsamma. Någon tillfällighet var det således icke, att
Kung Fjalar omedelbart förde skalden över till dramat.»
Kungarne Denna dramatiska dikt blev Kungarne på Salamis. Konceptionen till detta
pa Salamis. Jrama fick han antagligen, medan han arbetade på Kung Fjalar, ty tankegången
i båda är i det hela densamma, likaså den antika karaktären, och i varje fall
voro tre akter färdiga redan 1845. Men sedan blev det en lång paus, och först
i början av 1860-talet tog han åter upp ämnet. I tryck kom Kungarne på Sala-
mis ut 1863 — två dagar innan Runeberg träffades av det slaganfall, som avbröt
hans diktarverksamhet. Ämnet är hos Runeberg självuppfunnet, ehuru i anslut-
ning till antik sagodiktning. Uppslaget hade han fått av några verser i Sopho-
kles’ Ajas, där hjältens maka Tekmessa uttalar sina farhågor för att hon och hen-
nes son efter Ajas’ död skola bortsläpas i slaveri. Härom känner dock den an-
tika traditionen för övrigt intet, och enligt denna blev sonen Eurysakes efter sin
432
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
