- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 7. Den nya tiden (1870-1914) /
55

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Signaturerna — Snoilsky

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A. T. Gellerstedt.
Träsnitt av Justus Peterson efter fotografi omkr. 1888.
tmgen: blommorna ha rosenröda munnar och klara, blå ögon, björken
har snörliv, och linnean tackar med sina klockor granen och furan
som hållit vakt kring henne. Som avslutning följer vanligen en liten
snusförnuftig och banal moraliserande reflexion. Närmast sluter han sig
till Topelius’ naturlyrik, men
i hans godmodigt, uddlöst
humoristiska dikter återfin-
ner man även, såsom Vetter-
*und påpekat, Sehlstedt. Gel-
let stedts diktning vann trots
sin signaturprägel i högre
grad än den vanliga signa-
turpoesien åttiotalets gillan-
de, vilket framträdde bl. a.
* en sympatifylld studie av
Ola Hansson. Men någon
verklig betydelse för den lit-
terära utvecklingen hade den
n°g icke.
Den vid sidan av Snoilsky
mest namnkunnige bland N.
S:s medlemmar blev otvivel-
aktigt Carl David af Wirsén
U842 1912). Liksom Snoil-
sky hörde han till en aristo-
kratisk och konservativ släkt,
men i motsats till Snoilsky
hröt han sig aldrig ur dessa
släkttraditioner. I N. S. synes han icke ha räknats med bland de egent-
’ga skalderna, om han än lämnade dikter både till Isblomman och till
det första häftet av Sånger och berättelser, men såväl han själv som käm-
mtet na tyckas ha ansett, att hans bana skulle bli vetenskapsmannens.
bet en utflykt på diplomatiens område, som bland annat förskaffade
tonom tillfälle att — liksom litet tidigare Snoilsky som attache i
a*is sätta sig in i fransk kultur och litteratur, blev han också do-
cent i estetik i Uppsala, men flyttade 1876 till Göteborg, där han
oreläste och tjänstgjorde vid museet samt flitigt umgicks med Viktor
Rydberg. Efter sitt inval i Svenska akademien 1879 flyttade han
®nart till Stockholm, och begynte då den verksamhet som litteratur-
ntiker, som främst skulle göra honom ryktbar och hatad.
irsén hade under sin Uppsalatid med beundran lyssnat till Bo-
C. I). af
Wirsén.
55

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:54:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/7/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free