Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Signaturerna — Snoilsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ströms förkunnelse, och där lade han den fasta grundvalen för sin
livsuppfattning, som byggde på romantisk platonism och kristendom,
filosofiskt uttryckta i Boströms system. Wirsén ställde sig emellertid
från början på en mer konservativ ståndpunkt än kamraterna i N. S.
En av Snoilskys vänner talar redan 1865 i ett brev till honom om
Wirséns »gammalmodiga läskarlsåsikter i många saker», och vid de
häftiga diskussioner, som i N. S. liksom i alla andra kretsar fördes
över representationsreformförslaget, var Wirsén den främste mot-
ståndaren till förslaget — Snoilsky däremot var en varm anhängare
av det. Senare under sin bana kommer han att framstå som den
ihärdige försvararen för allt traditionellt och bestående i samhället, i
kyrkan och i litteraturen, och 80- och 90-talens unga sågo i honom
blott den mer och mer ordensbehängda och maktutrustade auktoritets-
inkarnationen, som hänsynslöst och känslolöst förföljde allt nytt som
ville tränga sig fram. Men fullt så enkel som de trodde var hans
personlighet dock icke. Den hårde, oförsonlige kämpen bar på ett
lätt förstämt och ömtåligt sinne. Samme kamrat, som för Snoilsky
talade om Wirséns gammalmodiga åsikter, berättade också om hans
liv, att han »läser och är nedslagen». Och då Wirsén tryckt några
av sina dikter i början av 70-talet, skrev fru Fredrika Limnell till
sin son: »Alla utan undantag tala om hans verser med beundran.
Jag ser hans ögon, hans sköna, dystra, hjärtgripande ögon, där både
hög inspiration och djup förtvivlan kunna finna ett sällsamt och sail’
synt uttryck. Ack, att han kunde finna ro till sin själ!» Om sin
benägenhet för melankoli, om sin känslighet för andras angrepp, om
sin motvilja mot societetslivet och det officiella uppträdandet talat
han själv ofta nog i sin diktning och skildrar sin ensamhet och sm
längtan till naturidyllerna. Sannolikt är allt detta i huvudsak upP"
riktigt och ärligt, ehuru den starka viljan, det stränga pliktmedvetandet
och den konservativa fanatismen hos honom gjorde att de vekare
sidorna mycket litet kommo till synes för allmänheten.
Också Wirsén slöt sig till signaturernas allmänna program med
dess krav på realism i dikten, men än mer än de andra underförstod
han, att bakom denna realism skulle ligga en idealistisk världsupp"
fattning. Hans bildning var grundlig och hans beläsenhet stor: han
hade fördjupat sig i antik diktning och var även förtrogen med form
nordisk. Dessutom är han mycket initierad i de romanska folken5
litteraturer, såväl fransk som italiensk och spansk. Dante är en aV
hans allra mest älskade och lästa författare, Calderon hyllar han 1
en stor dikt, som visar verklig förtrogenhet med hans dramer, och
Wirséns docentdisputation gällde Plejadens och nyromantikens poe51
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
