Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sk:
104
Emil Hillberg som Gert bok-
präntare.
Teckning av V. Andrén. F. Hedberg,
Svenska skådespelare. Sthlm 1884.
Liksom så många av den föregående tidens idédramer, bland dem
också Oehlenschlägers av Strindberg beundrade Hakon Jarl, är det
förlagt till en av de stora brytningstiderna, där två världsåskådningar
stå mot varandra; i Hakon Jarl är det kristendom och hedendom, i
Mäster Olof är det protestantism mot kato-
licism. Ursprungligen hade Strindberg av
sin hjälte tänkt göra en religiös idealist,
som vill genomföra en andlig revolution,
men i sin övertygelsetrogna radikalism går
för långt och dukar under; samma upp-
levelser och samma intryck från Brand, som
legat bakom En fritänkare, hade också här
varit grunden. Men läsningen av Brandes’
Hovedstrømninger och Strindbergs vak-
nande politiska intressen gjorde att han
lade om stycket så att de politiska frihets-
strävandena ställdes vid sidan av de religiösa.
Gert bokpräntare träder i förgrunden bred-
vid Mäster Olof som en representant för
den hänsynslösa frihetsförkunnelsen, åtmin-
stone till en del inspirerad av Strindbergs
intryck av Pariskommunen våren 1871, och
det blir till och med Gert som med sitt ut-
rop: »Avfälling!» fäller domen över den
inför verklighetens övermakt resignerande Olof. Men fullt så obe-
tingat, som härav kunde synas, står Strindberg dock icke på den
radikala, revolutionära framstegstrons grund. Buckle, som han just
läst, hade i mycket verkat i samma riktning som Hovedstrømninger
genom sitt framhållande av de föråldrade tankarnas och institutioner-
nas makt över sinnena. Men samtidigt hade han också stärkt de
tvivel på de snabba framstegens möjlighet, som Strindbergs egna
upplevelser väckt hos honom, genom sitt betonande av att de san-
ningar, som de stora föregångsmännen se för sig, kunna segra först
då sent omsider folkens massor bli mottagliga för dem — därför
övervinna i skådespelet marskens nyktra verklighetskloka ord Olofs
idealistiska fasthållande vid sin övertygelse. Redan här ser man så-
lunda, liksom sedan i så många andra av Strindbergs verk, hur olika
tankar kämpa mot varandra utan att någon helt segrar. Rent logiskt
sett är därför Mäster Olof icke något alldeles klart och helgjutet verk.
Men detta betyder icke så mycket för dess konstnärliga verkan. Den
skapas av det intensiva liv som strålar ut ur stycket. Har Strind-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>