Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
håller formen från sina senaste naturalistiska skådespel — Debet och kredit,
Första varningen, Inför döden, Moderskärlek, Leka med elden, Bandet. Alla
dessa senare ha sitt ursprung i hans äktenskapliga olyckor; det sista, det bästa
bland dem, återger direkt hans intryck av och hans känslor under skilsmässopro-
cessen. Hans kärlek till sina barn och hans ångest att de skola slitas från ho-
nom få ofta mycket gripande uttryck. Men det är dock uppenbart att hans
skaparkraft nu är mattare än då han skrev Fröken Julie och att han monomant
arbetar med evigt samma äktenskapsmotiv utan att kunna avvinna det nämnvärt
nya sidor. Han vandrade ständigt i samma spår, och man fick ett intryck av
att han aldrig skulle komma ur denna utslitande cirkelgång. Till den inre trötthet
°ch förtvivlan, som lågo bakom detta, kom sedan ytterligare det hopplösa ekono-
miska eländet; han drömde vansinniga drömmar om räddning ur det genom att
bli fyrmästare, hotellportier, handelsresande.
En räddning kom verkligen fastän på en annan väg. Fadren och Fröken Berlin och
Julie hade spelats i Tyskland och givit honom ett namn där, Ola Hansson Paris.
°ch hans hustru, som bodde invid Berlin, satte alla sina krafter i rörelse för att
skaffa Strindberg hjälp, och så fick denne en penningsumma, som gjorde att
han kunde resa från Sverige. I slutet av september 1892 kom han till Berlin.
Där blev han mittpunkten i en tysk-skandinavisk bohêmekrets, som samlades på
värdshuset Zum schwarzen Ferkel med dess 900 olika alkoholsorter; där råkades
V|d olika tidpunkter Ola Hansson, Drachmann, Hamsun, Gunnar Heiberg, Edvard
Munch, Christian Krogh, Karl A. Tavaststjerna, Jean Sibelius, Adolf Paul, Richard
Dehmel, polacken Przybyszewski o. a. Där dracks, grälades och diskuterades
konst och litteratur. Strindbergs sjukliga misstänksamhet och obalanserade lynne
framträdde starkare än någonsin och kom honom att förr eller senare frukta de
hemskaste anslag av alla dem, som på något sätt hjälpt eller understött honom.
Mans av Fadrens och Fröken Julies framgång väckta förhoppningar på lysande
segrar i Tyskland förverkligades icke heller, och hans ekonomiska misär fortfor.
Emellertid upplevde han här en rad kärleksäventyr, snabbt uppflammande och
snabbt slocknande, som slutligen mynnade ut i att han våren 1893 gifte sig med
en österrikiska Frieda Uhl. Detta äktenskap, som Strindberg skildrat i karan-
tansmästarens andra berättelse i Fagervik och Skamsund, blev från början ett
hkadant helvete för Strindberg, som det första äktenskapets senare år varit. Han
Misstänker hustrun för att vara en vampyr, som vill suga ut honom, han tror
att hon öppnar hans brev, att hon i hemlighet skriver till hans vänner för att
Mala ut honom som vansinnig; han hatar henne, men längtar vilt efter henne,
då hon är borta. En tid vistades han hos hennes föräldrar i Österrike, men
snart nog räknar han också dem till sina dödsfiender. Sommaren 1894 reste
lan och hustrun tillsammans till Paris; då hon måste återvända till deras dotter,
-°M sjuknat, bröts äktenskapet definitivt.
Alltsedan Strindberg kom till Berlin hade han knappast diktat något. I stället
astade han sig in i naturvetenskapliga studier, som sedan hans ungdoms första
experiment och tiden hos doktor Lamm intresserat honom. Under den sista vis-
te*sen i Sverige hade han också under arbetet på I havsbandet slukat litteratur i
^°logi och biologi. Nu är det kemien, botaniken och astronomien som uppta
. n°M. Misstrogen som han är mot alla hävdvunna, officiellt antagna åskåd-
Mngar, vill han i grund revolutionera dessa vetenskaper, men hans dels i Berlin,
s 1 Paris utarbetade verk — Antibarbarus (1894), Sylva Sylvarum (1896), Jardin
es Plantes (1896) o. s. v. — äro dilettantiska hugskott, byggda på experiment,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
