Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttiotalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ditt bröst har tidens skälva än ej hittat,
din är den säng, som minst fördärvet smittat;
om anspråkslös han mer än andras är
mer hälsa har han och är ren och skär.
Åttiotalets
andliga
källor.
Ibsen.
Men kort innan Nyblom och Wirsén höllo sina tal, hade Röda rum-
met utkommit, och det revolutionära stoff den innehöll kom alla de
Henrik Ibsen.
Fotografi.
omsorgsfullt avvägda formlerna om
verklighetens och idealens ömsesidiga
rätt att försvinna i rymden. Visser-
ligen behärskade den gamla estetiska
uppfattningen under hela åttiotalet i
huvudsak kritiken i de stora tidnin-
garna och de flesta tidskrifterna. Men
om än dess kamp mot det nya vål-
lade de unga författarna en del av-
bräck i yttre måtto genom att skräm-
ma allmänheten från deras verk, fick
den dock intet verkligt inflytande på
den litterära utvecklingen därför att
den visade en sådan absolut brist pa
förståelse och urskillning i sina kate-
goriska domslut.
Den generation, som i början av
åttiotalet var färdig att träda fram 1
litteraturen, hade under sina uppväxtar
i stort sett mottagit ungefär samma litterära och intellektuella intryck,
som under sjuttiotalet ingripit i Strindbergs andliga utveckling.
Det mest djupgående inflytandet hade sannolikt Ibsens Brand haft,
detta verk som Böök med rätta kallar denna generations andaktsbok-
Ur den hämtade det släkte, som sedan samlade sig kring realismens
fana, mycket av sin moraliska idealism: främst det stränga kravet pa
sanning och sanningsförkunnelse, vidare personlighetens plikt att bilda
sig en egen, av tradition och konvention oberoende övertygelse, den
skoningslösa kritiken av hävdvunna åskådningar och bestående sam-
hällsförhållanden, det hänsynslösa fullföljandet av alla tankar till de-
ras yttersta konsekvenser. Brands hat till »Akkordens Aand» bidrog
till att ge de unga en intolerans, som mötte de gamlas konservativa
intolerans. Det är därför också fullt konsekvent att Lundegårds röde
prins, då han säger sig lös från åttiotalsandan, kastar stridshandsken
mot Ibsen: »Jag skall lyfta min hand mot den store diktaren, vars
ande vilat tryckande och tung över tiden, avskudda hans tankars ok,
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
