Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttiotalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppsäga honom tro och lydnad i hela min förplågade och sönder-
slitna generations namn.»
En annan uppfostrare för de unga var Georg Brandes. Hans in-
flytande gick kanske icke på samma sätt på djupet som Ibsens. Men
han vidgade den andliga synkretsen, han stimulerade, han öppnade
°gonen för idéerna i Europa, han uppenbarade för de unga hur
antikverad den boströmska
’dealismens värld var i jäm-
förelse med världsåskådnin-
garna där ute, han lät dem
känna hur instängd signatu-
rernas idyllvärld var i bredd
ored den av stora problem
fyllda, stridbara litteraturen
1 andra länder. Främst grun-
dade sig detta inflytande
Pa hans Hovedstrømninger
(tSyi ff.) med deras antiro-
orantiska och antiidealistiska
tendens. En frisinnad man
av den äldre generationen
som Bergstedt prisade dem,
°ch icke endast Strindberg
oren också Snoilsky och
Rydberg beundrade honom
varrnt på 70-talet. Men de Georg Brandes.
egentliga signaturerna insågo Fotografi.
snart motsatsen mellan deras
rdeal och andan i Brandes’ verk. Nyblom, som till en början hyst
stora sympatier för Brandes, ogillade i sin anmälan av Hovedstrøm-
ningers andra del dess positivistiskt materialistiska världsåskådning
°ch var övertygad om att den tack vare den boströmska filosofien
aldrig skulle vinna fotfäste i Sverige. Och Wirsén publicerade redan
*872 en dikt med ett angrepp på Brandes’ ideallöshet. De unga sågo
1 stället i Sverige som i Danmark i honom frihetens och framåtskri-
dandets ädle, stridbare riddar Sankt Georg.
Man kan väl utan överdrift beteckna dessa två inflytanden som de
narmaste och omedelbaraste förutsättningarna för åttiotalets nya lit-
teratur. Men den världsåskådning och litterära uppfattning, som i så
mycket fick impulser och former från dessa håll, upptog också ele-
ment ur en mängd andra källor.
Brandes.
g
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>